Gå til innhold
Tom42

Hvorfor bruker ikke alle en kvistbrenner?

Anbefalte innlegg

Dere trenger ikke betale i dyre dommer for ordentlig bra stekepanner i stål/jern. Skjult lenke - logg inn for å se den

Den brukes blant annet på restauranter. Har flere slike i forskjellige størrelser. Når de er ordentlig stekt inn ("seasoned" på engelsk) så er de som en non-stick panne. Linfrøolje er veldig bra til slikt da den har et lavt røykpunkt.

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Prebb skrev (1 time siden):

Dere trenger ikke betale i dyre dommer for ordentlig bra stekepanner i stål/jern. Skjult lenke - logg inn for å se den

Den brukes blant annet på restauranter. Har flere slike i forskjellige størrelser. Når de er ordentlig stekt inn ("seasoned" på engelsk) så er de som en non-stick panne. Linfrøolje er veldig bra til slikt da den har et lavt røykpunkt.

Det var vannvittig fine priser 🤘🏻😊

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider

Funket greit å bake med. Neste gang er jeg kanskje litt mer nøye med at den skal ligge i vater... Eneste jeg har bitt meg merke i, er at det blir litt mye greier å ha med seg på tur om man skal ha med alt ekstrautstyret, så det blir forbeholdt kortere dagsturer, tror jeg...men jeg digger kvistbrenneren! Jeg bruker en 10'' GSI stekepanne på den, og det fungerer også bra...

image.png.f969716dc6ff6cf0639d89a3eff24832.png

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider

Ja, det jeg sliter mest med er hvor jævlig utstyret soter ned, så jeg må ha en egen bag å pakke dette utstyret i. Sot er noe drit man helst skal unngå å være i kontakt med, så tørker av utstyret etter bruk å pakker det i egen bag. Men en kvistbrenner + trangia tar jo mindre plass enn om du bruker med gass. 

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Unknown_Uke skrev (På 14.7.2020 den 22.03):

Ble litt for inspirert av diskusjonene her, så det ble en Solo Stove Titan + kjele, samt en Lixada foldable fra aliexpress. 

 

1-3 dagers leveringstid føles nå ut som 5 evigheter..... 

Hvilken forhandler selger Solo Stove Titan med 1,8 liter kjele til en god pris? Er utenlandske nettbutikker aktuelt her?

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Erlend Gudvangen Bjørkeng skrev (8 timer siden):

Den fungerte greit til litt mer avansert matlaging også :-)

Skjult lenke - logg inn for å se den

Den lille mappa med bestikk, såpe og olje var kjekk. Kjøpt ferdig med innhold, eller satt sammen selv kanskje?

Fint bilde🙂

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
norexp skrev (2 timer siden):

Den lille mappa med bestikk, såpe og olje var kjekk. Kjøpt ferdig med innhold, eller satt sammen selv kanskje?

Fint bilde🙂

Skjult lenke - logg inn for å se den

Ser ut som en variant av dette

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
norexp skrev (3 timer siden):

Den lille mappa med bestikk, såpe og olje var kjekk. Kjøpt ferdig med innhold, eller satt sammen selv kanskje?

Jeg har kjøpt Skjult lenke - logg inn for å se den og lagt til litt og tatt bort litt deler selv, men den er ikke så ulik den som prebb har linket til. Er en kjekk mappe å ha med på tur, selv om den tar litt plass...

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Skrevet (endret)
Odd-Arne skrev (På 14.9.2018 den 15.52):

Eg brukar Firebox Nano titanium, men er den for liten, så er Bushbox LF titanium fin. Begge to har hengslar, så dei er lettare å sette opp. Berre å apne opp, i staden for å måtte fikle med separate delar.

Om du spesifiserar bruken litt meir, så kan eg vere meir spesifik. Det er ein grunn til at eg har fleire.

 

Dei små ovnane kan godt gjere ein stor jobb. Det som kan vere eit minus er først og fremst at du må bruke mindre kvistar og mate rofte/kontinuerleg. Litt større ovnar kan gå leeeeenge med riktig brensel.

Skal det brukast panne over og du vil ha litt i både pose og sekk, midt i mellom ovn liksom, så held eg ein knapp på Silverfire Scout. Bruk i så fall dei ekstra kronene på den mest solide varianten.

Om dette er den primære bruken, så er det primære plusset med dei mindre effektive og åpne ovnane at du kan lettare fyre opp med litt større ved. 

 

 

Jeg leser om flere aktuelle modeller her i tråden, men sliter med å finne gode forhandler med varer på lager, kan du (eller noen) nevne aktuelle forhandlere? F.eks. Bushcraft LF?

Endret av paron78

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
paron78 skrev (På 21.7.2020 den 0.14):

Hvilken forhandler selger Solo Stove Titan med 1,8 liter kjele til en god pris? Er utenlandske nettbutikker aktuelt her?

Jeg kikket litt men fant ut de var temmelig dyre i utlandet også... Så jeg kjøpte fra DNT/Speider Sport.

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider

största fördel med vedkök är insekter knott och mygg håller sig borta och att få ljus ock lite värme.

Men nackdelar sot och lukt som sätter sig i kläder och fungerar bäst med lagom vind utan vind får man vifta regält med tex en stekpanna och med mycket vind så hamnar värmen och lågan på sidan av kokkärl.

Man får även samla bränsle under vandringen för att ej behöva leta när man är hungrig,när det fungerar som bäst kan effekt vara högre än T-sprit och gas och lika med fotogen och benzin.

Jag har använt gengasbrännare dvs vedkök med dubbel förbränning och får ej matas över övre lufthål för att de ska fungera optimalt.

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Skrevet (endret)
Spoiler

HÄR FINNS FÖRKLARING PÅ VAR ROSTFRITT STÅL ÄR

 

 

Rostfritt stål är en järnlegering, med minst 10,5 % krom (enligt EN 10088) som ofta har god motståndskraft mot korrosion (rost) och andra kemiska angrepp[1][2].

Innehåll

AllmäntRedigera

Artikel

Rostfritt stål korroderar mycket långsammare än kolstål tack vare att det legerats med krom. När kromhalten överstiger cirka 11 % bildas en tunn, passiv hinna som skyddar det underliggande stålet mot vidare oxidation. Ytskiktet består av kromoxid som är bara 20-30 Å tjockt. Om stålets yta skadas, återbildas ytskiktet mycket snabbt förutsatt att det finns syre tillgängligt i omgivningen. Den kemiska motståndskraften i rostfritt stål ökar med stigande kromhalt, men den ökar även med minskande kolhalt, varför rostfria stål bör ha en kolhalt under 0,25 %. En allmänt förekommande missuppfattning om rostfritt stål är att det inte rostar överhuvudtaget men det gör det i många miljöer. Det finns rostfria stål som kallas rosttröga stål eftersom korrosionsfilmen (rosten) bildar ett närmast passivt skikt efter en viss nivå som bromsar vidare korrosion.

Rostfritt stål uppfanns på Brown-Firth laboratioriet i Sheffield av Harry Brearley år 1912 som under experiment med olika legeringar till kanonrör upptäckte att järn-kromlegeringar inte rostade vid etsning (se artikel från New York Times).

Olika typer av rostfritt stålRedigera

Det finns många olika typer av rostfria stål som framställs kommersiellt, alla med sina unika egenskaper och speciella användningsområden, men de kan delas in i mindre grupper av rostfria stål efter användningsområde och struktur.

Klassificering efter användningsområdeRedigera

Rostfritt stålRedigera

Rostfritt stål innehåller minst 10,5 % krom och används i korrosiva miljöer som exempelvis är sura och utsatta för klorider. Rostfritt stål som innehåller 13-18 % krom och inget nickel kallas även kromstål. Vanliga tillämpningsområden för kromstål är exempelvis vitvaror. Kromstål är billigare att ta fram än traditionellt rostfritt stål då man inte använder nickel, vilket sänker materialkostnaden för framställning.

Syrafast stålRedigera

Syrafasta eller syrabeständiga stål innehåller förutom järn och krom även nickel vilket stabiliserar austenit-strukturen. Även molybden kan vara tillsatt. Syrafast stål används i miljöer med mer kännbara kemiska påfrestningar, t.ex. i rördelar, rostfria skruvar och muttrar, beslag och maskindelar avsedda för marin miljö, samt detaljer som kommer i kontakt med syror. Till knivblad brukar man dock undvika stål med nickel eftersom de blir svårare att härda, slipa och behålla en vass egg på. I stället används olika typer av kromstål för detta ändamål och ofta martensitiskt rostfritt stål.

Värmebeständigt stålRedigera

Se Värmebeständigt stål.

Klassificering efter innehållRedigera

Stållegering som innehåller både krom och nickel kallas även för kromnickelstål, eller kromnickel, vilket ej är att förväxla med nichrom. Kromnickel är ett rosttrögt stål bestående av 65 % nickel, 20 % järn och 15 % krom. Denna legering kan användas till elektrisk motståndstråd med resistivitet 1,05 ohm⋅mm²⋅m−1 för tillverkning av bland annat element för värmeapparater och resistorer.

Klassificering efter strukturRedigera

Austenitiskt rostfritt stålRedigera

Austenitisk mikrostruktur av EN 1.4301

Austenitiska rostfria stål utgör den största gruppen av rostfria stål. De har en austenitisk γ-struktur vilket medför att de är omagnetiska och att de inte kan härdas.

Stålen består av krom (12-30 %) och nickel (7-30 %) samt andra metaller, ofta molybden (2-3 %). Kolhalten i dessa stål är mycket låg, i regel under 0,05 %. Rostfritt stål av denna typ är enklare att arbeta med än andra stålkvaliteter. Det är lätt formbart, och den låga kolhalten gör att det är lättare att svetsa i än andra typer av rostfritt stål. De austenitiska rostfria stålen har därför stort användningsområde som konstruktionsstål och som rörledningar. Vissa austenitiska stålsorter kallas syrafasta om man stärkt gropfrätningsmotståndet genom tillsättning av exempelvis molybden (ca 2 % i den vanligt förekommande legeringen EN 1.4401).

En mycket vanlig legering ur denna kategori är 18/8-stål (även 18/10-stål) som är legerat med 18 % krom och 8 % (10 %) nickel. Rostfria husgeråd som grytor, kastruller mm är ofta gjorda av 18/8-stål som EN 1.4307. Bestick framställda av 18/8-stål har en tendens att svärta ned vissa typer av porslin. Vissa maskindiskmedel gör att den passiviserande hinnan som bildas naturligt på alla stål av denna typ blir tämligen mörk i en gråblå nyans. Detta innebär inte att föremålen är dåligt diskade, utan att korrosionshållfastheten ökat. Det går att avlägsna med hinnan genom polering.

Ferritiskt rostfritt stålRedigera

Ferritisk mikrostruktur

Ferritiska rostfria stål har en kromhalt 12-30 %, kolhalt under 0,12 %. Nickelhalten är mycket låg eftersom nicklet annars skulle stabilisera austeniten. Ferritiskt stål har en ferritisk α-struktur vid rumstemperatur. Värms stålet övergår strukturen först till γ-austenit vid 910°C och vid 1400°C till δ-ferrit.[3] De är magnetiska och kan inte härdas. Vissa typer av kromstål och värmebeständiga stål tillhör denna kategori. Stålet har en dålig svetsbarhet och har ett begränsat användningsområde som konstruktionsstål. Legeringar med lägre kolhalt och tillskott av titan och/eller niob är svetsbara. De användes tidigare enbart i miljöer där stålet utsätts för måttliga angrepp (se korrosion nedan). Senare utvecklade ferritiska legeringar uppvisar korrosionsegenskaper i klass med EN 1.4301 som EN 1.4509. Även ferritiska legeringen EN 1.452 visar egenskaper i klass med syrafasta legeringen EN 1.4404.

Martensitiskt rostfritt stålRedigera

Martensitiska rostfria stål har en martensitisk struktur. De har vanligtvis en kromhalt kring 12-16 %, låg nickelhalt och en kolhalt runt 0,1-1,2 %. Martensit bildas genom att stål i austenitisk smält fas kyls så snabbt att varken perlitisk eller baintisk struktur hinner bildas.[4] Diffusionen av kol hindras av det snabba förloppet, det vill säga kolet hinner inte flytta på sig utan stelnar på plats.[5] Det martensitiska stålet är därför mycket sprött och brukar därför anlöpas vid ca 250-650°C så att kolet kan diffundera ut till järnkarbid.[6]

Martensitiska rostfria stål är hårda stål som används i miljöer där stålet utsätts för måttliga korrosionsangrepp, t.ex. i olika eggverktyg som knivar och saxar. Stålen är magnetiska med relativt lågt korrosionsmotstånd på grund av den låga kromhalten. Det låga korrosionsmotståndet gör att exempelvis kvalitetsknivar ofta rostar om de diskas i diskmaskin. Stålet kan inte svetsas eller deformeras plastiskt utan att förlora sin härdning och används därför inte som konstruktionsstål.

Ferrit-austenitiskt (duplex) rostfritt stålRedigera

Ferrit-austenitiska rostfria stål, även kallat duplexstål, innehåller krom (upp till 29 %), nickel (5-8 %), molybden (1-4 %), kol under 0,03 % samt kväve 0,4 %. De har god korrosionsbeständighet och hög mekanisk hållfasthet och lämpar sig i miljöer med höga kloridhalter, t.ex. i konstruktioner vid kuster.

Detta stål är ett starkare material än de austenitiska stålen och det har även en god svetsbarhet samt god formbarhet så det lämpar sig mycket bra i konstruktioner. Duplexa stål är magnetiska och ej härdbara.

Martensit-austenitiskt rostfritt stålRedigera

Martensit-austenitiska rostfria stål består av krom (13-16 %), nickel (5-6 %), molybden (1-2 %) och kol (0,04-0,08 %). De är magnetiska och härdbara. Stålet har god svetsbarhet och används bland annat i turbiner och propellrar.

LegeringsämnenRedigera

Stål kan legeras med många olika ämnen som ger stålet olika egenskaper. Nedan beskrivs de vanligaste.

KolRedigera

Kol finns i olika utsträckning i alla stålsorter och stabiliserar austenitfasen. I kolstål ökar kolet hårdheten. Kromet i rostfria stål reagerar mycket mer med kol och bildar kromkarbider (oftast Cr23C6 i rostfria stål) som sänker korrosionsmotståndet varför kolhalten oftast hålls minimal.[7] Undantaget är martensitiska stål som kräver en högre kolhalt (oftast över 0,015 %) för att det ska finnas tillräckligt med kol som stelnar i matrisen.[8]

KromRedigera

Kromhalten är avgörande för rostfritt stål eftersom de definieras av att de har en kromhalt som är högre än 10,5 %. Kromhalten är avgörande för att den passiva kromoxidhinnan ska kunna byggas upp. Krom är en ferritstabiliserare. Kromet i rostfria stål reagerar mer med kol och kväve än kolstål utan krom.[7]

NickelRedigera

Nickel är en relativt kraftigt austenitstabiliserare. En austenitisk struktur leder till en bättre formbarhet och svetsbarhet. Det krävs ca 8 % nickel för att ett stål ska bli helt austenitiskt. Nicklet reducerar också korrosionshastigheten.

MolybdenRedigera

Molybden används för att öka korrosionsmotståndet mot allmän korrosion och lokal korrosion, såsom gropfrätning och spaltkorrosion. Austenitiska stål med 2-3 % molybden brukar kallas "syrafasta. Molybden stabiliserar ferrit vilket gör att en högre nickelhalt krävs för att garantera en austenitisk struktur.

KväveRedigera

Kväve höjer korrosionsmotståndet mot lokal korrosion som exempelvis gropfrätning och spaltkorrosion. Kvävet höjer hållfastheten på rostfria stål men sänker segheten. Kväve är en stark austenitstabiliserare och brukar tillsättas i halter omkring 0,1-0,5 %.

KorrosionRedigera 

Interkristallin korrosion

Även s.k. rostfria stål kan drabbas av korrosion beroende på den miljö de används i. Rostfria stål kan angripas på många sätt såsom allmän korrosion, bimetallkorrosion, interkristallin korrosion, gropfrätning, spaltkorrosion, spänningskorrosion och korrosionsutmattning. Vissa rostfria stål klarar av miljöer med saltvatten bättre tack vare en tillsats av lite molybden. En vanlig sammansättning av rostfritt stål för att motstå saltvatten är, förutom järn, 18 % krom, 10 % nickel och 2 % molybden.

Gropfrätning (även kallat pitting) är ett lokalt korrosionsangrepp som sker i närvaro av oxidationsmedel med exempelvis klorider såsom saltvatten. Gropfrätning innebär att passivfilmen brister i en punkt varvid den angripna ytan blir anod och det omgivande stålet katod. Det innebär att oxidationen sker i punkten, d.v.s. metallen angrips i en punkt som gröps ur. Korrosionen görs möjlig dels genom komplexbildning mellan metalljoner och kloridjoner, dels genom att hydrolysen är sur vilket sänker pH i gropen.

Om man svetsar ett austenitiskt stål med hög kolhalt är det en stor risk att kromkarbider utskiljs i korngränserna. Fenomenet kallas sensibilisering och resulterar i att kromhalten blir lägre i korngränserna där karbiderna bildats än i kornen. Det innebär att korrosionshärdigheten minskar markant i korngränserna, vilket kan resultera i interkristallin korrosion. Man undviker risken för sensibilisering genom att välja ett stål med tillräckligt låg kolhalt (vanligen max 0,03 %) eller stål som stabiliserats med titan eller niob. Titan och niob bildar karbider med kolet innan det bildat karbider med krom. Man förhindrar därmed att kromhalten i korngränserna understiger 11 % som är gränsen för att det passiva skiktet skall bildas.

 

Sensibiliserat rostfritt 1.4301-stål

Rostfria stål i standarderRedigera

I Sverige styrs standarder om legeringar, halter av legeringsämnen, benämningar med mera av SIS Swedish Standards Institute. ISO har två olika standarder eller EN-normer på benämningar, nämligen stålnamn och stålnummer. I Nordamerika finns två standarder som kallas ASTM/AISI respektive UNS som båda kontrolleras av ASTM International samt SAE International. Det finns många olika andra standarder i olika länder men dessa är vanligast i Sverige. Nedan finns en lista över relativt vanliga rostfria legeringar.

EN-Norm

Stålnummer

EN-Norm

Stålnamn

ASTM/AISI

Beteckning

UNS

Beteckning

SIS

Beteckning

Typ av stålCCrNiMoNSÖvrigtAnvändningsområden

1.4000X6Cr13410S2301Ferritisktmax. 0,08 %12-14 %max 0,015 %Svetsade konstruktioner

1.4002X6CrAl13405S40500Ferritisktmax 0,08 %12-14 %max 0,015 %Al

1.4003X2CrNi12S40977Ferritisktmax 0,03 %10,5-12,5 %0,3-1 %max 0,03 %max 0,015 %Lågt korrosionsmotstånd

1.4005X12CrS13416S416002380Martensitiskt0,06-0,15 %12-14 %0-0,6 %0,15-0,35 %SLågt korrosionsmotstånd

1.4006X10Cr12410S410002302Martensitiskt0,08-0,15 %11,5-13,5 %max 0,75 %max 0,02 %

1.4016X6Cr17430S430002320Ferritisktmax 0,08 %16-18 %max 0,03 %Hushållsgeråd

1.4021X20Cr13420S420002304Martensitiskt0,16-0,25 %12-14 %max 0,03 %

1.4024X5Cr13403S403002301Martensitiskt0,12-0,17 %12-14 %max 0,03 %

1.4057X22CrNi17431S431002321Martensitiskt0,12-0,22 %15-17 %1,5-2,5 %max 0,03 %S

1.4104X14CrMoS17430FS430202383Ferritiskt0,10-0,17 %15,5-17,5 %0,20-0,60 %0,15-0,35 %

1.4162X2CrMnNiN21-5-1S32101Duplexmax 0,04 %21-22 %1,35-1,7 %0,1-0,8 %0,2-0,25max 0,015 %Mn, Cu

1.4301X5CrNi18-10304S304002333Austenitisktmax. 0,07 %17,5-19,5 %8-10,5 %max 0,11 %max 0,015 %Mycket vanligt 18/10 stål. Många användningsområden.

1.4303X5CrNi18 12305S30500Austenitisktmax 0,06 %17-19 %11-13 %max 0,11 %max 0,015 %

1.4305X12CrNiS18-83032346Austenitisktmax 0,10 %17-19 %11-13 %max 0,11 %0,15-0,35 %

1.4306X2CrNi19-11304LS304032352Austenitisktmax 0,03 %18-20 %10-12 %max 0,11 %max 0,015 %

1.4307X2CrNi18-9304LS304032333Austenitisktmax 0,03 %17,5-19,5 %8-10,5 %max 0,11 %max 0,015 %Samma som 1.4301 men lägre kolhalt. Många användningsområden.

1.4310X10CrNi18-83012331Austenitiskt0,05-0,15 %16-19 %6-9,5 %max 0,11 %max 0,015 %Fjädrar

1.4311X2CrNiN18-10304LNS304532371Austenitisktmax 0,03 %17,5-19,5 %8-10,5 %0,12-0,22 %max 0,015 %

1.4313X3CrNiMo13-4S415002385Martensitisktmax 0,05 %12-14 %3,5-4,5 %0,3-0,7 %max 0,02 %max 0,015 %Högre korrosionsmotstånd än 1.4005/1.4006

1.4318X2CrNiN18-7301LNAustenitisktmax 0,03 %16,5-18,5 %6-8 %0,1-0,2 %max 0,015 %

1.4362X2CrNiN23-4S323042327Duplexmax 0,03 %22-24 %3,5-5,5 %0,1-0,6 %0,05-0,2 %max 0,015 %Cu

1.4372X12CrMnNiN17-7-5201S20100Austenitisktmax 0,15 %16-18 %3,5-5,5 %0,05-0,25 %max 0,015 %Mn

1.4401X5CrNiMo17-12-2316S316002347Austenitisktmax 0,07 %16,5-18,5 %10-13 %2-2,5 %max 0,11 %max 0,015 %Mycket vanlig legering för korrosivare miljöer än 1.4301. Går även under benämningen A4 syrafast.

1.4404X2CrNiMo17-12-2316LS316032348Austenitisktmax 0,03 %16,5-18,5 %10-13 %2-2,5 %max 0,11 %max 0,015 %Samma som 1.4401 men lägre kolhalt

1.4406X2CrNiMoN17-12-2316LNS31653Austenitisktmax 0,03 %16,5-18,5 %10-12,5 %2-2,5 %0,12-0,22 %max 0,015 %

1.4410X2CrNiMoN25-7-4S327502328Duplexmax 0,03 %24-26 %6-8 %3-4,5 %0,24-0,35 %max 0,015 %

1.4429X2CrNiMoN17-13-3316LNS316532375Austenitisktmax 0,03 %16,5-18,5 %11-14 %2,5-3 %0,12-0,22 %max 0,015 %

1.4432X2CrNiMo17-12-3316LS316032353Austenitisktmax 0,03 %16,5-18,5 %10,5-13 %2,5-3 %max 0,11 %max 0,015 %

1.4435X2CrNiMo18-14-3316LS316032353Austenitisktmax 0,03 %17-19 %12,5-15 %2,5-3 %max 0,11 %max 0,015 %

1.4436X3CrNiMo17-13-3316S316002343Austenitisktmax 0,05 %16,5-18,5 %10,5-13 %2,5-3 %max 0,11 %max 0,015 %

1.4438X2CrNiMo18-15-4317LS317032367Austenitisktmax 0,03 %17,5-19,5 %13-16 %3-4 %max 0,11 %max 0,015 %

1.4439X2CrNiMoN17-13-5317LMNS31726Austenitisktmax 0,03 %16,5-18,5 %12,5-14,5 %4-5 %0,12-0,22 %max 0,015 %

1.4462X2CrNiMoN22-5-3S318032377Ferrit-austenitisktmax 0,03 %21-23 %4,5-6,5 %2,5-3,5 %0,1-0,22 %max 0,015 %Värmeväxlare för gas eller olja

1.4465X1CrNiMoN25-25-2S31050Austenitisktmax 0,02 %24-26 %22-25 %2-2,5 %0,08-0,16 %max 0,015 %

1.4466X1CrNiMoN25-22-2S310050Austenitisktmax 0,02 %24-26 %21-23 %2-2,5 %0,08-0,16 %max 0,015 %

1.4501X2CrNiMoCuWN25-7-4S32760Austenit-ferritisktmax 0,03 %24-26 %6-8 %3-4 %0,2-0,3 %max 0,015 %Cu, W

1.4509X2CrTiNb18441S43932Ferritisktmax 0,03 %17,5-18,5 %max 0,02 %Ti, NbAvgasrör och gasbrännare. Titanstabiliserad för svetsbarhet.

1.4510X3CrTi17439S43035Ferritisktmax 0,05 %16-18 %max 0,015 %Ti

1.4511X8CrNb17Ferritisktmax 0,05 %16-18 %max 0,015 %Nb

1.4512X6CrTi12409S40900Ferritisktmax 0,03 %10,5-12,5 %max 0,015 %TiAvgasrör med lågt korrosiv miljö

1.4513X2CrMoTi17-1Ferritisktmax 0,025 %16-18 %0,8-1,4 %max 0,015 %TiAvgasrör

1.4520X2CrTi17Ferritisktmax 0,025 %16-18 %max 0,015 %max 0,015 %Ti

1.4521X2CrMoTi18-2444S444002326Ferritisktmax 0,025 %17-20 %1,8-2,5 %max 0,030 %max 0,015 %

1.4529X1NiCrMoCu25-20-7N08926Austenitisktmax 0,02 %19-21 %24-26 %6-7 %0,15-0,25 %max 0,015 %Cu

1.4539X1NiCrMoCu25-20-5904LN089042562Austenitisktmax 0,02 %19-21 %24-26 %4-5 %max 0,15 %max 0,01 %CuExtremt korrosiva miljöer. Värmetålig.

1.4541X6CrNiTi18-10321S321002337Austenitisktmax 0,08 %17-19 %9-12 %max 0,015 %Ti

1.4542X5CrNiCuNb16-4630S17400Martensitisktmax 0,07 %15-17 %3-5 %max 0,6 %max 0,7 %Cu, NbHögre korrosionsmotstånd än 1.4005/1.4006

1.4547X1CrNiMoCuN20-18-7S312542378Austenitisktmax 0,02 %19,5-20,5 %17,5-18,5 %6-7 %0,18-0,25 %max 0,01 %CuProcessindustri

1.4565X2CrNiMoN25-18-6-5S34565Austenitisktmax 0,03 %24-26 %16-19 %4-5 %0,3-0,6 %max 0,015 %Nb

1.4571X6CrNiMoTi17-12-2316TiS316352350Austenitisktmax 0,08 %16,5-18,5 %10,5-13,5 %2-2,5 %max 0,015 %Ti

1.4589X5CrNiMoTi15-2S42035Ferritisktmax 0,08 %13,5-15,5 %1-2,5 %0,2-1,2 %max 0,015 %Ti

1.4652X1CrNiMoCuN24-22-8S32654Austenitisktmax 0,02 %23-25 %21-23 %7-8 %0,45-0,56 %max 0,05 %Cu

1.4662X2CrNiMnMoCuN21-5-3S82441Duplexmax 0,03 %23-25 %3-4,5 %1-2 %0,2-0,3 %Mn, Cu

1.4818X6CrNiSiNCe19-10S304152372Austenitisktmax 0,02 %18-20 %9-11 %0,12-0,2 %max 0,015 %Si, Ce

1.4828X15CrNiSi20-12309Austenitisktmax 0,02 %19-2111-13 %max 0,11 %max 0,015 %Si

1.4833X12CrNi23-13309SS30908Austenitisktmax 0,15 %22-24 %12-14 %max 0,11 %max 0,015 %

1.4835X9CrNiSiNCe21-11-2S308152368Austenitiskt0,05-0,12 %20-22 %10-12%0,12-0,2 %max 0,015 %Si, Ce

1.4845X8CrNi25-21310SS310082361Austenitisktmax 0,1 %24-26 %19-22 %max 0,11 %max 0,015 %

1.4878X12CrNiTi18-9321HS321092337Austenitisktmax 0,1 %17-19 %9-12 %max 0,015 %Ti

1.4948X6CrNi18-11304HS30409Austenitiskt0,04-0,08 %17-19 %8-11 %max 0,1 %max 0,015 %

SIS har flera publikationer angående rostfria stål:

SS-EN 10088-1:2005 "Rostfria stål - Del 1: Förteckning över rostfria stål"

SS-EN 10088-2:2005 "Rostfria stål - Del 2: Tekniska leveransbestämmelser för plåt och band av korrosionsbeständiga stål för allmänna ändamål"

SS-EN 10088-3:2005 "Rostfria stål - Del 3: Tekniska leveransbestämmelser för halvfabrikat, stång, valstråd, tråd, profiler och blanka produkter av korrosionsbeständiga stål för allmänna ändamål"

SS-EN 10028-7 "Platta produkter av stål för tryckbärande anordningar - Del 7: Rostfria stål"

SS-EN 10296-2:2005 "Svetsade runda rör för allmänna ändamål - Tekniska leveransbestämmelser - Del 2: Rostfria stål"

SS-EN 10217-7:2005 "Svetsade rör av stål för tryckändamål - Tekniska leveransbestämmelser - Del 7: Rör av rostfria stål"

SS-EN 10312 "Svetsade rör av rostfria stål för vattenledningar inklusive rör för dricksvatten - Tekniska leveransbestämmelser

SS-EN ISO 3651-2 "Bestämning av rostfria ståls härdighet mot korngränsfrätning - Del 2: Ferritiska, austenitiska och austenit-ferritiska (duplexa) rostfria stål - Korrosionsprovning i svavelsyrelösning (ISO 3651-2:1998)"

Se ävenRedigera

Konstruktionsstål

ReferenserRedigera

^ Handbok i rostskyddsmålning av allmänna stålkonstruktioner. Stockholm: Korrosionsinstitutet. 1999. sid. 19. ISBN 91-87400-09-X

^ ”Product Analysis Tolerances for Steels to EN 10088-2 and EN 10088-3”. Läst 6 april 2016.

^ Ullman, Erik (2003). Karlebo materiallära (14). Liber AB. sid. 231. ISBN 91-47-05178-7

^ Smallman and Bishop (1999) (på engelska). Modern Physical Metallurgy and Materials ENgineering (6). Elsevier Science Ltd. sid. 278. ISBN 0-7506-4564-4

^ Callister, William D. Jr. (2007) (på engelska). Materials Science and Engineering - An Introduction (7). John Wiley & Sons Inc. sid. 331. ISBN 978-0-471-73696-7

^ Ullman, Erik (2003). Karlebo materiallära (14). Liber AB. sid. 87. ISBN 91-47-05178-7

^ [a b] McGuire, Michael F. (2008) (på engelska). Stainless steels for design engineers. Materials Park, USA: ASM International®. sid. 9. ISBN 978-0-87170-717-8

^ Ullman, Erik (2003). Karlebo materiallära. Liber AB. sid. 231. ISBN 91-47-05178-7

Externa länkarRedigera

  Wikimedia Commons har media som rör Rostfritt stål.

Information om rostfritt stål från Jernkontoret

Artiklar om Rostfritt (på engelska) från International Stainless Steel Forum

Stainless steel handbook - handbok om rostfritt stål (på engelska) från Outokumpu

Senast redigerad för 3 månader sedan av Paracel63

Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 3.0 om ingenting annat anges.

Wikimedia

 

Endret av graham
Lagde spoiler av lang tekst om hva rustfritt stål er

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Skrevet (endret)

Jeg foretrekker at folk lenker til Wikipediaartikler fremfor å kopiere alt i sin helhet hit...

Tror dette er fyring nr 80 eller noeni kvistbrenneren hittil i år. Denne gang stekte poteter, pølsebiter, løk og egg til lunch en regnfull laksefiskedag...

643262566_2020-07-1914_10_52.thumb.jpg.8e2c093e2874ce14f208e1677c670a39.jpg

Endret av Espen Ørud

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Skrevet (endret)
Håkan S skrev (2 timer siden):

 

HÄR FINNS FÖRKLARING PÅ VAR ROSTFRITT STÅL ÄR

 

 

Rostfritt stål är en järnlegering, med minst 10,5 % krom (enligt EN 10088) som ofta har god motståndskraft mot korrosion (rost) och andra kemiska angrepp[1][2].

Innehåll

AllmäntRedigera

Artikel

Rostfritt stål korroderar mycket långsammare än kolstål tack vare att det legerats med krom. När kromhalten överstiger cirka 11 % bildas en tunn, passiv hinna som skyddar det underliggande stålet mot vidare oxidation. Ytskiktet består av kromoxid som är bara 20-30 Å tjockt. Om stålets yta skadas, återbildas ytskiktet mycket snabbt förutsatt att det finns syre tillgängligt i omgivningen. Den kemiska motståndskraften i rostfritt stål ökar med stigande kromhalt, men den ökar även med minskande kolhalt, varför rostfria stål bör ha en kolhalt under 0,25 %. En allmänt förekommande missuppfattning om rostfritt stål är att det inte rostar överhuvudtaget men det gör det i många miljöer. Det finns rostfria stål som kallas rosttröga stål eftersom korrosionsfilmen (rosten) bildar ett närmast passivt skikt efter en viss nivå som bromsar vidare korrosion.

Rostfritt stål uppfanns på Brown-Firth laboratioriet i Sheffield av Harry Brearley år 1912 som under experiment med olika legeringar till kanonrör upptäckte att järn-kromlegeringar inte rostade vid etsning (se artikel från New York Times).

Olika typer av rostfritt stålRedigera

Det finns många olika typer av rostfria stål som framställs kommersiellt, alla med sina unika egenskaper och speciella användningsområden, men de kan delas in i mindre grupper av rostfria stål efter användningsområde och struktur.

Klassificering efter användningsområdeRedigera

Rostfritt stålRedigera

Rostfritt stål innehåller minst 10,5 % krom och används i korrosiva miljöer som exempelvis är sura och utsatta för klorider. Rostfritt stål som innehåller 13-18 % krom och inget nickel kallas även kromstål. Vanliga tillämpningsområden för kromstål är exempelvis vitvaror. Kromstål är billigare att ta fram än traditionellt rostfritt stål då man inte använder nickel, vilket sänker materialkostnaden för framställning.

Syrafast stålRedigera

Syrafasta eller syrabeständiga stål innehåller förutom järn och krom även nickel vilket stabiliserar austenit-strukturen. Även molybden kan vara tillsatt. Syrafast stål används i miljöer med mer kännbara kemiska påfrestningar, t.ex. i rördelar, rostfria skruvar och muttrar, beslag och maskindelar avsedda för marin miljö, samt detaljer som kommer i kontakt med syror. Till knivblad brukar man dock undvika stål med nickel eftersom de blir svårare att härda, slipa och behålla en vass egg på. I stället används olika typer av kromstål för detta ändamål och ofta martensitiskt rostfritt stål.

Värmebeständigt stålRedigera

Se Värmebeständigt stål.

Klassificering efter innehållRedigera

Stållegering som innehåller både krom och nickel kallas även för kromnickelstål, eller kromnickel, vilket ej är att förväxla med nichrom. Kromnickel är ett rosttrögt stål bestående av 65 % nickel, 20 % järn och 15 % krom. Denna legering kan användas till elektrisk motståndstråd med resistivitet 1,05 ohm⋅mm²⋅m−1 för tillverkning av bland annat element för värmeapparater och resistorer.

Klassificering efter strukturRedigera

Austenitiskt rostfritt stålRedigera

Austenitisk mikrostruktur av EN 1.4301

Austenitiska rostfria stål utgör den största gruppen av rostfria stål. De har en austenitisk γ-struktur vilket medför att de är omagnetiska och att de inte kan härdas.

Stålen består av krom (12-30 %) och nickel (7-30 %) samt andra metaller, ofta molybden (2-3 %). Kolhalten i dessa stål är mycket låg, i regel under 0,05 %. Rostfritt stål av denna typ är enklare att arbeta med än andra stålkvaliteter. Det är lätt formbart, och den låga kolhalten gör att det är lättare att svetsa i än andra typer av rostfritt stål. De austenitiska rostfria stålen har därför stort användningsområde som konstruktionsstål och som rörledningar. Vissa austenitiska stålsorter kallas syrafasta om man stärkt gropfrätningsmotståndet genom tillsättning av exempelvis molybden (ca 2 % i den vanligt förekommande legeringen EN 1.4401).

En mycket vanlig legering ur denna kategori är 18/8-stål (även 18/10-stål) som är legerat med 18 % krom och 8 % (10 %) nickel. Rostfria husgeråd som grytor, kastruller mm är ofta gjorda av 18/8-stål som EN 1.4307. Bestick framställda av 18/8-stål har en tendens att svärta ned vissa typer av porslin. Vissa maskindiskmedel gör att den passiviserande hinnan som bildas naturligt på alla stål av denna typ blir tämligen mörk i en gråblå nyans. Detta innebär inte att föremålen är dåligt diskade, utan att korrosionshållfastheten ökat. Det går att avlägsna med hinnan genom polering.

Ferritiskt rostfritt stålRedigera

Ferritisk mikrostruktur

Ferritiska rostfria stål har en kromhalt 12-30 %, kolhalt under 0,12 %. Nickelhalten är mycket låg eftersom nicklet annars skulle stabilisera austeniten. Ferritiskt stål har en ferritisk α-struktur vid rumstemperatur. Värms stålet övergår strukturen först till γ-austenit vid 910°C och vid 1400°C till δ-ferrit.[3] De är magnetiska och kan inte härdas. Vissa typer av kromstål och värmebeständiga stål tillhör denna kategori. Stålet har en dålig svetsbarhet och har ett begränsat användningsområde som konstruktionsstål. Legeringar med lägre kolhalt och tillskott av titan och/eller niob är svetsbara. De användes tidigare enbart i miljöer där stålet utsätts för måttliga angrepp (se korrosion nedan). Senare utvecklade ferritiska legeringar uppvisar korrosionsegenskaper i klass med EN 1.4301 som EN 1.4509. Även ferritiska legeringen EN 1.452 visar egenskaper i klass med syrafasta legeringen EN 1.4404.

Martensitiskt rostfritt stålRedigera

Martensitiska rostfria stål har en martensitisk struktur. De har vanligtvis en kromhalt kring 12-16 %, låg nickelhalt och en kolhalt runt 0,1-1,2 %. Martensit bildas genom att stål i austenitisk smält fas kyls så snabbt att varken perlitisk eller baintisk struktur hinner bildas.[4] Diffusionen av kol hindras av det snabba förloppet, det vill säga kolet hinner inte flytta på sig utan stelnar på plats.[5] Det martensitiska stålet är därför mycket sprött och brukar därför anlöpas vid ca 250-650°C så att kolet kan diffundera ut till järnkarbid.[6]

Martensitiska rostfria stål är hårda stål som används i miljöer där stålet utsätts för måttliga korrosionsangrepp, t.ex. i olika eggverktyg som knivar och saxar. Stålen är magnetiska med relativt lågt korrosionsmotstånd på grund av den låga kromhalten. Det låga korrosionsmotståndet gör att exempelvis kvalitetsknivar ofta rostar om de diskas i diskmaskin. Stålet kan inte svetsas eller deformeras plastiskt utan att förlora sin härdning och används därför inte som konstruktionsstål.

Ferrit-austenitiskt (duplex) rostfritt stålRedigera

Ferrit-austenitiska rostfria stål, även kallat duplexstål, innehåller krom (upp till 29 %), nickel (5-8 %), molybden (1-4 %), kol under 0,03 % samt kväve 0,4 %. De har god korrosionsbeständighet och hög mekanisk hållfasthet och lämpar sig i miljöer med höga kloridhalter, t.ex. i konstruktioner vid kuster.

Detta stål är ett starkare material än de austenitiska stålen och det har även en god svetsbarhet samt god formbarhet så det lämpar sig mycket bra i konstruktioner. Duplexa stål är magnetiska och ej härdbara.

Martensit-austenitiskt rostfritt stålRedigera

Martensit-austenitiska rostfria stål består av krom (13-16 %), nickel (5-6 %), molybden (1-2 %) och kol (0,04-0,08 %). De är magnetiska och härdbara. Stålet har god svetsbarhet och används bland annat i turbiner och propellrar.

LegeringsämnenRedigera

Stål kan legeras med många olika ämnen som ger stålet olika egenskaper. Nedan beskrivs de vanligaste.

KolRedigera

Kol finns i olika utsträckning i alla stålsorter och stabiliserar austenitfasen. I kolstål ökar kolet hårdheten. Kromet i rostfria stål reagerar mycket mer med kol och bildar kromkarbider (oftast Cr23C6 i rostfria stål) som sänker korrosionsmotståndet varför kolhalten oftast hålls minimal.[7] Undantaget är martensitiska stål som kräver en högre kolhalt (oftast över 0,015 %) för att det ska finnas tillräckligt med kol som stelnar i matrisen.[8]

KromRedigera

Kromhalten är avgörande för rostfritt stål eftersom de definieras av att de har en kromhalt som är högre än 10,5 %. Kromhalten är avgörande för att den passiva kromoxidhinnan ska kunna byggas upp. Krom är en ferritstabiliserare. Kromet i rostfria stål reagerar mer med kol och kväve än kolstål utan krom.[7]

NickelRedigera

Nickel är en relativt kraftigt austenitstabiliserare. En austenitisk struktur leder till en bättre formbarhet och svetsbarhet. Det krävs ca 8 % nickel för att ett stål ska bli helt austenitiskt. Nicklet reducerar också korrosionshastigheten.

MolybdenRedigera

Molybden används för att öka korrosionsmotståndet mot allmän korrosion och lokal korrosion, såsom gropfrätning och spaltkorrosion. Austenitiska stål med 2-3 % molybden brukar kallas "syrafasta. Molybden stabiliserar ferrit vilket gör att en högre nickelhalt krävs för att garantera en austenitisk struktur.

KväveRedigera

Kväve höjer korrosionsmotståndet mot lokal korrosion som exempelvis gropfrätning och spaltkorrosion. Kvävet höjer hållfastheten på rostfria stål men sänker segheten. Kväve är en stark austenitstabiliserare och brukar tillsättas i halter omkring 0,1-0,5 %.

KorrosionRedigera 

Interkristallin korrosion

Även s.k. rostfria stål kan drabbas av korrosion beroende på den miljö de används i. Rostfria stål kan angripas på många sätt såsom allmän korrosion, bimetallkorrosion, interkristallin korrosion, gropfrätning, spaltkorrosion, spänningskorrosion och korrosionsutmattning. Vissa rostfria stål klarar av miljöer med saltvatten bättre tack vare en tillsats av lite molybden. En vanlig sammansättning av rostfritt stål för att motstå saltvatten är, förutom järn, 18 % krom, 10 % nickel och 2 % molybden.

Gropfrätning (även kallat pitting) är ett lokalt korrosionsangrepp som sker i närvaro av oxidationsmedel med exempelvis klorider såsom saltvatten. Gropfrätning innebär att passivfilmen brister i en punkt varvid den angripna ytan blir anod och det omgivande stålet katod. Det innebär att oxidationen sker i punkten, d.v.s. metallen angrips i en punkt som gröps ur. Korrosionen görs möjlig dels genom komplexbildning mellan metalljoner och kloridjoner, dels genom att hydrolysen är sur vilket sänker pH i gropen.

Om man svetsar ett austenitiskt stål med hög kolhalt är det en stor risk att kromkarbider utskiljs i korngränserna. Fenomenet kallas sensibilisering och resulterar i att kromhalten blir lägre i korngränserna där karbiderna bildats än i kornen. Det innebär att korrosionshärdigheten minskar markant i korngränserna, vilket kan resultera i interkristallin korrosion. Man undviker risken för sensibilisering genom att välja ett stål med tillräckligt låg kolhalt (vanligen max 0,03 %) eller stål som stabiliserats med titan eller niob. Titan och niob bildar karbider med kolet innan det bildat karbider med krom. Man förhindrar därmed att kromhalten i korngränserna understiger 11 % som är gränsen för att det passiva skiktet skall bildas.

 

Sensibiliserat rostfritt 1.4301-stål

Rostfria stål i standarderRedigera

I Sverige styrs standarder om legeringar, halter av legeringsämnen, benämningar med mera av SIS Swedish Standards Institute. ISO har två olika standarder eller EN-normer på benämningar, nämligen stålnamn och stålnummer. I Nordamerika finns två standarder som kallas ASTM/AISI respektive UNS som båda kontrolleras av ASTM International samt SAE International. Det finns många olika andra standarder i olika länder men dessa är vanligast i Sverige. Nedan finns en lista över relativt vanliga rostfria legeringar.

EN-Norm

Stålnummer

EN-Norm

Stålnamn

ASTM/AISI

Beteckning

UNS

Beteckning

SIS

Beteckning

Typ av stålCCrNiMoNSÖvrigtAnvändningsområden

1.4000X6Cr13410S2301Ferritisktmax. 0,08 %12-14 %max 0,015 %Svetsade konstruktioner

1.4002X6CrAl13405S40500Ferritisktmax 0,08 %12-14 %max 0,015 %Al

1.4003X2CrNi12S40977Ferritisktmax 0,03 %10,5-12,5 %0,3-1 %max 0,03 %max 0,015 %Lågt korrosionsmotstånd

1.4005X12CrS13416S416002380Martensitiskt0,06-0,15 %12-14 %0-0,6 %0,15-0,35 %SLågt korrosionsmotstånd

1.4006X10Cr12410S410002302Martensitiskt0,08-0,15 %11,5-13,5 %max 0,75 %max 0,02 %

1.4016X6Cr17430S430002320Ferritisktmax 0,08 %16-18 %max 0,03 %Hushållsgeråd

1.4021X20Cr13420S420002304Martensitiskt0,16-0,25 %12-14 %max 0,03 %

1.4024X5Cr13403S403002301Martensitiskt0,12-0,17 %12-14 %max 0,03 %

1.4057X22CrNi17431S431002321Martensitiskt0,12-0,22 %15-17 %1,5-2,5 %max 0,03 %S

1.4104X14CrMoS17430FS430202383Ferritiskt0,10-0,17 %15,5-17,5 %0,20-0,60 %0,15-0,35 %

1.4162X2CrMnNiN21-5-1S32101Duplexmax 0,04 %21-22 %1,35-1,7 %0,1-0,8 %0,2-0,25max 0,015 %Mn, Cu

1.4301X5CrNi18-10304S304002333Austenitisktmax. 0,07 %17,5-19,5 %8-10,5 %max 0,11 %max 0,015 %Mycket vanligt 18/10 stål. Många användningsområden.

1.4303X5CrNi18 12305S30500Austenitisktmax 0,06 %17-19 %11-13 %max 0,11 %max 0,015 %

1.4305X12CrNiS18-83032346Austenitisktmax 0,10 %17-19 %11-13 %max 0,11 %0,15-0,35 %

1.4306X2CrNi19-11304LS304032352Austenitisktmax 0,03 %18-20 %10-12 %max 0,11 %max 0,015 %

1.4307X2CrNi18-9304LS304032333Austenitisktmax 0,03 %17,5-19,5 %8-10,5 %max 0,11 %max 0,015 %Samma som 1.4301 men lägre kolhalt. Många användningsområden.

1.4310X10CrNi18-83012331Austenitiskt0,05-0,15 %16-19 %6-9,5 %max 0,11 %max 0,015 %Fjädrar

1.4311X2CrNiN18-10304LNS304532371Austenitisktmax 0,03 %17,5-19,5 %8-10,5 %0,12-0,22 %max 0,015 %

1.4313X3CrNiMo13-4S415002385Martensitisktmax 0,05 %12-14 %3,5-4,5 %0,3-0,7 %max 0,02 %max 0,015 %Högre korrosionsmotstånd än 1.4005/1.4006

1.4318X2CrNiN18-7301LNAustenitisktmax 0,03 %16,5-18,5 %6-8 %0,1-0,2 %max 0,015 %

1.4362X2CrNiN23-4S323042327Duplexmax 0,03 %22-24 %3,5-5,5 %0,1-0,6 %0,05-0,2 %max 0,015 %Cu

1.4372X12CrMnNiN17-7-5201S20100Austenitisktmax 0,15 %16-18 %3,5-5,5 %0,05-0,25 %max 0,015 %Mn

1.4401X5CrNiMo17-12-2316S316002347Austenitisktmax 0,07 %16,5-18,5 %10-13 %2-2,5 %max 0,11 %max 0,015 %Mycket vanlig legering för korrosivare miljöer än 1.4301. Går även under benämningen A4 syrafast.

1.4404X2CrNiMo17-12-2316LS316032348Austenitisktmax 0,03 %16,5-18,5 %10-13 %2-2,5 %max 0,11 %max 0,015 %Samma som 1.4401 men lägre kolhalt

1.4406X2CrNiMoN17-12-2316LNS31653Austenitisktmax 0,03 %16,5-18,5 %10-12,5 %2-2,5 %0,12-0,22 %max 0,015 %

1.4410X2CrNiMoN25-7-4S327502328Duplexmax 0,03 %24-26 %6-8 %3-4,5 %0,24-0,35 %max 0,015 %

1.4429X2CrNiMoN17-13-3316LNS316532375Austenitisktmax 0,03 %16,5-18,5 %11-14 %2,5-3 %0,12-0,22 %max 0,015 %

1.4432X2CrNiMo17-12-3316LS316032353Austenitisktmax 0,03 %16,5-18,5 %10,5-13 %2,5-3 %max 0,11 %max 0,015 %

1.4435X2CrNiMo18-14-3316LS316032353Austenitisktmax 0,03 %17-19 %12,5-15 %2,5-3 %max 0,11 %max 0,015 %

1.4436X3CrNiMo17-13-3316S316002343Austenitisktmax 0,05 %16,5-18,5 %10,5-13 %2,5-3 %max 0,11 %max 0,015 %

1.4438X2CrNiMo18-15-4317LS317032367Austenitisktmax 0,03 %17,5-19,5 %13-16 %3-4 %max 0,11 %max 0,015 %

1.4439X2CrNiMoN17-13-5317LMNS31726Austenitisktmax 0,03 %16,5-18,5 %12,5-14,5 %4-5 %0,12-0,22 %max 0,015 %

1.4462X2CrNiMoN22-5-3S318032377Ferrit-austenitisktmax 0,03 %21-23 %4,5-6,5 %2,5-3,5 %0,1-0,22 %max 0,015 %Värmeväxlare för gas eller olja

1.4465X1CrNiMoN25-25-2S31050Austenitisktmax 0,02 %24-26 %22-25 %2-2,5 %0,08-0,16 %max 0,015 %

1.4466X1CrNiMoN25-22-2S310050Austenitisktmax 0,02 %24-26 %21-23 %2-2,5 %0,08-0,16 %max 0,015 %

1.4501X2CrNiMoCuWN25-7-4S32760Austenit-ferritisktmax 0,03 %24-26 %6-8 %3-4 %0,2-0,3 %max 0,015 %Cu, W

1.4509X2CrTiNb18441S43932Ferritisktmax 0,03 %17,5-18,5 %max 0,02 %Ti, NbAvgasrör och gasbrännare. Titanstabiliserad för svetsbarhet.

1.4510X3CrTi17439S43035Ferritisktmax 0,05 %16-18 %max 0,015 %Ti

1.4511X8CrNb17Ferritisktmax 0,05 %16-18 %max 0,015 %Nb

1.4512X6CrTi12409S40900Ferritisktmax 0,03 %10,5-12,5 %max 0,015 %TiAvgasrör med lågt korrosiv miljö

1.4513X2CrMoTi17-1Ferritisktmax 0,025 %16-18 %0,8-1,4 %max 0,015 %TiAvgasrör

1.4520X2CrTi17Ferritisktmax 0,025 %16-18 %max 0,015 %max 0,015 %Ti

1.4521X2CrMoTi18-2444S444002326Ferritisktmax 0,025 %17-20 %1,8-2,5 %max 0,030 %max 0,015 %

1.4529X1NiCrMoCu25-20-7N08926Austenitisktmax 0,02 %19-21 %24-26 %6-7 %0,15-0,25 %max 0,015 %Cu

1.4539X1NiCrMoCu25-20-5904LN089042562Austenitisktmax 0,02 %19-21 %24-26 %4-5 %max 0,15 %max 0,01 %CuExtremt korrosiva miljöer. Värmetålig.

1.4541X6CrNiTi18-10321S321002337Austenitisktmax 0,08 %17-19 %9-12 %max 0,015 %Ti

1.4542X5CrNiCuNb16-4630S17400Martensitisktmax 0,07 %15-17 %3-5 %max 0,6 %max 0,7 %Cu, NbHögre korrosionsmotstånd än 1.4005/1.4006

1.4547X1CrNiMoCuN20-18-7S312542378Austenitisktmax 0,02 %19,5-20,5 %17,5-18,5 %6-7 %0,18-0,25 %max 0,01 %CuProcessindustri

1.4565X2CrNiMoN25-18-6-5S34565Austenitisktmax 0,03 %24-26 %16-19 %4-5 %0,3-0,6 %max 0,015 %Nb

1.4571X6CrNiMoTi17-12-2316TiS316352350Austenitisktmax 0,08 %16,5-18,5 %10,5-13,5 %2-2,5 %max 0,015 %Ti

1.4589X5CrNiMoTi15-2S42035Ferritisktmax 0,08 %13,5-15,5 %1-2,5 %0,2-1,2 %max 0,015 %Ti

1.4652X1CrNiMoCuN24-22-8S32654Austenitisktmax 0,02 %23-25 %21-23 %7-8 %0,45-0,56 %max 0,05 %Cu

1.4662X2CrNiMnMoCuN21-5-3S82441Duplexmax 0,03 %23-25 %3-4,5 %1-2 %0,2-0,3 %Mn, Cu

1.4818X6CrNiSiNCe19-10S304152372Austenitisktmax 0,02 %18-20 %9-11 %0,12-0,2 %max 0,015 %Si, Ce

1.4828X15CrNiSi20-12309Austenitisktmax 0,02 %19-2111-13 %max 0,11 %max 0,015 %Si

1.4833X12CrNi23-13309SS30908Austenitisktmax 0,15 %22-24 %12-14 %max 0,11 %max 0,015 %

1.4835X9CrNiSiNCe21-11-2S308152368Austenitiskt0,05-0,12 %20-22 %10-12%0,12-0,2 %max 0,015 %Si, Ce

1.4845X8CrNi25-21310SS310082361Austenitisktmax 0,1 %24-26 %19-22 %max 0,11 %max 0,015 %

1.4878X12CrNiTi18-9321HS321092337Austenitisktmax 0,1 %17-19 %9-12 %max 0,015 %Ti

1.4948X6CrNi18-11304HS30409Austenitiskt0,04-0,08 %17-19 %8-11 %max 0,1 %max 0,015 %

SIS har flera publikationer angående rostfria stål:

SS-EN 10088-1:2005 "Rostfria stål - Del 1: Förteckning över rostfria stål"

SS-EN 10088-2:2005 "Rostfria stål - Del 2: Tekniska leveransbestämmelser för plåt och band av korrosionsbeständiga stål för allmänna ändamål"

SS-EN 10088-3:2005 "Rostfria stål - Del 3: Tekniska leveransbestämmelser för halvfabrikat, stång, valstråd, tråd, profiler och blanka produkter av korrosionsbeständiga stål för allmänna ändamål"

SS-EN 10028-7 "Platta produkter av stål för tryckbärande anordningar - Del 7: Rostfria stål"

SS-EN 10296-2:2005 "Svetsade runda rör för allmänna ändamål - Tekniska leveransbestämmelser - Del 2: Rostfria stål"

SS-EN 10217-7:2005 "Svetsade rör av stål för tryckändamål - Tekniska leveransbestämmelser - Del 7: Rör av rostfria stål"

SS-EN 10312 "Svetsade rör av rostfria stål för vattenledningar inklusive rör för dricksvatten - Tekniska leveransbestämmelser

SS-EN ISO 3651-2 "Bestämning av rostfria ståls härdighet mot korngränsfrätning - Del 2: Ferritiska, austenitiska och austenit-ferritiska (duplexa) rostfria stål - Korrosionsprovning i svavelsyrelösning (ISO 3651-2:1998)"

Se ävenRedigera

Konstruktionsstål

ReferenserRedigera

^ Handbok i rostskyddsmålning av allmänna stålkonstruktioner. Stockholm: Korrosionsinstitutet. 1999. sid. 19. ISBN 91-87400-09-X

^ ”Product Analysis Tolerances for Steels to EN 10088-2 and EN 10088-3”. Läst 6 april 2016.

^ Ullman, Erik (2003). Karlebo materiallära (14). Liber AB. sid. 231. ISBN 91-47-05178-7

^ Smallman and Bishop (1999) (på engelska). Modern Physical Metallurgy and Materials ENgineering (6). Elsevier Science Ltd. sid. 278. ISBN 0-7506-4564-4

^ Callister, William D. Jr. (2007) (på engelska). Materials Science and Engineering - An Introduction (7). John Wiley & Sons Inc. sid. 331. ISBN 978-0-471-73696-7

^ Ullman, Erik (2003). Karlebo materiallära (14). Liber AB. sid. 87. ISBN 91-47-05178-7

^ [a b] McGuire, Michael F. (2008) (på engelska). Stainless steels for design engineers. Materials Park, USA: ASM International®. sid. 9. ISBN 978-0-87170-717-8

^ Ullman, Erik (2003). Karlebo materiallära. Liber AB. sid. 231. ISBN 91-47-05178-7

Externa länkarRedigera

  Wikimedia Commons har media som rör Rostfritt stål.

Information om rostfritt stål från Jernkontoret

Artiklar om Rostfritt (på engelska) från International Stainless Steel Forum

Stainless steel handbook - handbok om rostfritt stål (på engelska) från Outokumpu

Senast redigerad för 3 månader sedan av Paracel63

Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 3.0 om ingenting annat anges.

Wikimedia

Aiaiai, det ble voldsomt. Kortversjon: Det finnes mange typer stål. Hvilken som er best anhenger av bruk. 316 er for eksempel et rustfritt stål som korroderer i marine omgivelser.

Til bruk i en kvistbrenner må en (uten å sjekke temperaturene for de ulike prosessen her da) ta hensyn til faseoverganger- og vekst under bruk (karbidvekst, etc), korrosjonsmotstand mot de forhold som dannes når den blir våt og full av aske, samt alle avgassene fra veden. Det viktigste vil jeg tro er sammenføyninger i ulike materialer (sveis, skruer) samt valg av rett stål til båltemperatur og lav termisk ekspansjon. 

Endret av TheSleepwalker

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider

Vasker du rustfritt i sterk sitronsyre etter bruk så fjerner du overflødig jern, og rust, og etterlater en overflate metta med krom som oksiderer og beskytter mot videre rust.

Som passivisering ved sveising, mye det samma når man fyrer bål i rustfritt.

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
Erlend Gudvangen Bjørkeng skrev (13 minutter siden):

titanbrenneren også?

Alle mine. Om du med titanbrenneren sikter til Solo Stove Titan (som er laget av stål) så har ikke jeg den.

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider
zimwalker skrev (22 minutter siden):

Alle mine. Om du med titanbrenneren sikter til Solo Stove Titan (som er laget av stål) så har ikke jeg den.

Nei..mente Firebox titan.

Mener å huske å ha lest at du hadde den? Jeg har også kjøpt den, men har ikke sett noe behov for å vaske den...

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider

Jeg vasker mine på følgende måte:
Først tørker jeg vekk løs sot og rusk med et tørt papir. Deretter vasker jeg med et papir fuktet i matolje. Til slutt tørker jeg vekk sotete og overflødig matolje med et tørt papir. Dette gjør jeg uavhengig av materiale, stål, titan, blikk...

😉

 

Del dette innlegget


Lenke til innlegg
Del på andre sider

Bli med i samtalen

Du kan publisere innhold nå og registrere deg senere. Hvis du har en konto, logg inn nå for å poste med kontoen din.

Gjest
Skriv svar til emnet...

×   Du har limt inn tekst med formatering.   Gjenopprett formatering

  Du kan kun bruke opp til 75 smilefjes.

×   Lenken din har blitt bygget inn på siden automatisk.   Vis som en ordinær lenke i stedet

×   Tidligere tekst har blitt gjenopprettet.   Tøm tekstverktøy

×   Du kan ikke lime inn bilder direkte. Last opp eller legg inn bilder fra URL.


  • Lignende innhold

    • Av Brian_D
      Er det innafor å bruke bålbrenner/kvistbrenner som for eksempel Firebox Stove eller Uco Flatpack Grill under det generelle bålforbudet mellom 15 april - 15 september? 

    • Av Hege P.
      Siden lavvuen vår har ligget på lager noen år, måtte den opp og stå slik at vi kunne sjekke at den virkelig er i god stand. Og det er den!
      Men samtidig testet vi hvordan kvistbrenneren vår fungerte som erstatning for et tradisjonelt bål. Fungerer glimrende! Passe varme, og god kontroll over "bålet", men må mates oftere selvsagt. Samtidig er kvistbrenneren glimrende til å koke på.
      Da vet vi det til vi drar på en tur lenger enn ut i hagen.


    • Av a_aa
      Jeg nevnte i et innlegg i en annen tråd (litt malplassert der, egentlig) ...:
      ... at Skjult lenke - logg inn for å se den hadde gjort meg til den heldige eier av blant annet en Tom's Wood Stove, som han med stor kyndighet mekker sammen ved å ta utgangspunkt omtrent hva som helst av blikkbeholdere  Jeg nevnte også at jeg gjerne ville ha en side-ved-side test sammen med den kinaproduserte Skjult lenke - logg inn for å se den-kopien min - og i dag ble det litt oppholdsvær gitt 
      Utgangspunktet var altså to kvistbrennere ("piratebug" i krum grønn pose, "Tom's Wood Stove" i flat lysegrå pose), 2 poser med 230 gr Skjult lenke - logg inn for å se den i hver + litt never/fliser/opptenningspute og en lighter på deling . Bildet er ikke helt rettferdig overfor "Tom's Wood Stove", siden jeg glemte å legge ved bunnplaten som jeg bruker til "Piratebug" - normalt tar altså det oppsettet noe mer plass en vist. Veden for "Piratebug" var hugd i to, slik at den var ca 10 cm lang og ble plassert stående. Veden for "Tom's Wood Stove" var ikke hugd til, og de ca 20 cm lange pinnene ble plassert liggende inn i ovnen i en trappeform, med noen tynne fliser på tvers for å få litt luft inn i mellom: 

      Deretter plasserte jeg never, fliser og tennpute på toppen av ved i "Piratebug" og nær kortveggen i "Tom's Wood Stove" og tente på. Bildene nedenfor er tatt ved 1 min, 2 min og 4 min etter tenning. Ser at det allerede etter 2 min er fyr over hele tverrsnittet i "Piratebug", og ved 4 min er den nær sin maksytelse. "Tom's Wood Stove" brenner saktere men like rent, og ilden tar seg god tid med å spre seg.

      Bildene under er tatt ved 6 min og 8 min etter tenning. Nå brenner det meste av veden som er innenfor veggene på "Tom's Wood Stove", og man ser at ilden har kommet helt ned i bunnen på "Piratebug", først på vindsiden. Ved 8 min ser man ganske tydelig at "Piratebug" har begynt å slakke av.

      Bildene under er tatt ved 11 min, 13 min og 17 min etter tenning. Ved 11 min var "Piratebug" ferdig med å levere flammer, nå lå der kun hissige glør i bunnen som sakte ble hvit aske. "Tom's Wood Stove" brant derimot lystig videre i ennå 5-6 min, inntil det bare var glør igjen der også.

      Mye av forskjellen i brenntid (og maksytelse) kan nok forklares med at veden i "Piratebug" var blitt ekstra bearbeidet - den var mindre og dermed hadde større overflate som kunne antennes raskt. Når lengden ble halvert med øks, ble den også delvis splintret slik at den ble tynnere. Der er også litt bedre plass og mer "luftig" i "Piratebug" for 230 gram ved, det kan god tenkes at "Tom's Wood Stove" ville hatt høyere maksytelse med litt mindre ved i - med 230 gram ble det ganske trangt der. Noe av forskjellen kan nok også forklares med at luftehullene i "Tom's Wood Stove" ikke har like stort areal som i "Piratebug".
      Hvem vant?  Delt førsteplass  
      De er forskjellige, og man trenger valgmuligheter. "Piratebug" har mulighet for svært høy effekt og kjappe vannoppkok dersom har tilgang på ved av rett dimensjon, mens "Tom's Wood Stove" er mye enklere når du ikke gidder å kutte til veden, og heller vil ta deg bedre tid ved varmen - den har mulighet for å bli nærmere et vanlig "kosebål" i liten skala. Og uansett kan man altså bringe disse nærmere hverandre, rette og slett ved å variere dimensjonen på veden og hvor mye man legger i.
  • Hvem er aktive   0 medlemmer

    Ingen innloggede medlemmer aktive

Kommersielt samarbeid: Rabattkoder og sporingslenker

Fjellsport Fjellsport

Milrab Milrab

Skitt Fiske

×
×
  • Opprett ny...

Viktig informasjon

Ved å bruke dette nettstedet godtar du våre Bruksvilkår. Du finner våre Personvernvilkår regler her.