Hvor sprek må man være for å klare 28kg sekk i 7 1/2 time over 9,44km?

[Tiri]

500 høydemeter over 8.km sekk på 26 kg 3-3 1/2 time og det var tungt!!!

[THL]

Sprek...

[oyvindbr]

I disse stunder når et miserabelt fjellturår skal oppsummeres (året har vært fint på andre måter...) så kommer jeg på at jeg sommeren 2005 bar en 25 kilos sekk fra Bessheim til Nautgardstind. Husker ikke tida jeg brukte, men trur det var under 4 timer. Hadde masse klær, mat og drikke, og overnattinga på toppen var helt fantastisk. Men da soloppgangen kom var jeg så trøtt at jeg ikke orka å være våken. Husker best kveldssola over Glittertind og utsikten mot Russvatnet.

Det er ikke noe plaster på såret å tenke på gamle glansnumre, men det er likevel godt å trekke fram solide turminner når livet bare er en eneste lang hverdag hvor man må dra for gardiner for å stenge sola ute så man kan gjøre jobben sin. Kvalmende greier, men jeg vet at 2008 må bli bedre. Bare man holder kroppen i gang med jogging og overnattingsturer på skauen med småtung bør så skal belønninga komme i form av diverse storturer på senvinteren og våren. Venter aldri på mai lenger, ei marsgodværshelg må gripes som om det er siste sjansen i livet!

[larka]

Som han sa, en kompis av meg, da jeg lurte på åssen i helvete han hadde orket å bære med seg så mye øl i sekken: "Ja, en ting skal du vite, hadde det vært tomflasker hadde jeg aldri greid det."

[fjellrypa]

Jøje meg, har var mye skryting av hvor tungt en har båret

Mht lister og pc-er og desslike, så er det vel bare sånn her i livet at noen liker å skrive huskelapp, andre ikke.

Claus Helberg hadde det lett; kona pakket alltid sekken hans

[kjetilkl]

Hei!

PS! Dette er langt fra skryt, dette er en advarsel!

Jeg har opp gjennom årene aldri vært flink å pakke sekken rasjonelt, og havner alltid med alt for tung sekk. Mitt verste tilfelle var i 2006 med start i Skjeggedal ved Hardangerfjorden. 1.dag gikk vi 800 høydemeter, neste dag målte høydemåleren 1200m stigning. Ved starten på turen veide sekken nøyaktig 37 kg. Var det smart? Neppe! Etter 9 dager og masse slit rundt på den steinete og kuperte vestvidda i isende kuling og regn nesten hele turen, kom jeg tilbake til Skjeggedal. Da veide sekken "bare" 27 kg

Så til advarselen. Jeg har slitt med mine ryggproblemer i alle år, men det har vært til og fra alt etter treningsmengder. Men de har vært tiltagende de senere år. Mangelen på å forstå konsekvensen av å slite seg gjennom med slike tunge bører har ført til sine slitasjeskader. Så i en alder av 38 år har jeg nå fått konstatert slitte ryggskiver, slitte sideledd (i rygg) og prolapskiver. Heldigvis kan dette holdes noenlunde i sjakk av å trene godt og målrettet. Altså: å overdrive med tunge bører har jeg endelig forstått konsekvensen av.

Så min ettertanke er: Skal man bære veldig tunge bører er det jaggu best å ha topptrent rygg. Jeg tipper de fleste har lyst å drive friluftslivet til de blir gamle, så min anbefaling er å være fornuftig....

Vel, nå tenker jeg forøvrig slik heretter:

9 dagers tur på Hardangervidda vår/sommer = max 25 kg. Er det mulig? Det håper jeg da virkelig. Hvis ikke blir det kjedelige somre utover........

Mvh Kjetil

[marmotta]

Blotta tanken på mer än 20 kg gör ont, i ryggen och i knäna! Jag tror jag bar 20 kg på en 14-dagarstur i Saltfjellet-Sulitjelma-Arjeplogsfjällen för 10 år sen. Det var 15 kg bas och 5 kg mat så jag räknade med proviantering. Idag skulle det ha varit snarare 10+10 med mat för hela turen. Mer än 20 kg är i alla händelser svårt att ha med på tåg,

så den gränsdragningen sköter sig själv.

I Jotunheimen 2002, 10 dagar, hade jag cirka 18, och jag har efter hand fått ner startvikten för en sådan tur

med drygt två kilo (på ryggen och med tom vattenflaska).

Dock har jag bestämt mig för att hålla startvikten ner mot 15 kg för 10 dagar i fjällen eller 8 dagar i Sydeuropa, vilket är en fråga om att undvika förslitningsskador och att hålla god säkerhet. Jag är 63 år,

177 cm lång, brukar väga under 70 kg på sommaren; har opererat ena hälsenan,

har en förbening i den andra, och har haft än så länge lindriga knäbesvär,

senast 2006. (För att göra saken ännu intressantare ådrog jag mig en bäckenfraktur vid en trafikolycka den 12/2, känner fortfarande av den och har ännu inte återställt benstyrkan på den sida där frakturen satt).

[Lyngve]

Hvor sprek må man være for å klare 28kg sekk i 7 1/2 time

Vil anta at du ville slått 9 av 10 nordmenn. Halvparten av nordmennene ville jo ikke vært i stand til å bære 28kg over en strekning på 1km engang....

På Aconcagua-turen tidligere i år gikk jeg fra Confluencia (3300m) til Plaza de Mulas (4300m), en strekning på 18 km og 1000 høydemetere med en sekk på 35kg. I overkant av 9 timer brukte jeg. Det skal sies at sekken besto av 3 liter med vann, så den ble gradvis lettere i løpet av dagen (selv om det ikke føltes slik). Det var forøvrig mat for 10-12 dager i sekken.

[Julius]

Oj, du er tøff, Lyngve. Skjønner godt at du skryter som en unge som har fått i seg seks is på 17. mai. Kom du forresten til topps?

[Lyngve]

Oj, du er tøff, Lyngve. Skjønner godt at du skryter som en unge som har fått i seg seks is på 17. mai. Kom du forresten til topps?

Det å nå toppen er av underordnet betydning etter en slik etappe

(jo, jeg kom meg etterhvert til topps også)

[Bjerknez]

Nå har ikke jeg gått direkte i fjellet... men når jeg var i millitæret (førstegangstjenesten) så gikk vi 3-mila med 20kg. på ryggen, samt AG-3/feltspade/vannflaske som hang i beltet.

Jeg var 25kg. overvektig den gang og den fysiske formen var vel kanskje ikke den helt store.

Det største problemet mitt var gnagsår. Hadde jeg ikke fått gnagsår, så synes jeg ikke dette var så veldig ille. Kom i "mål" på 4 timer og 14minutter.

Hadde jeg altså ikke fått gnagsår, samt at jeg kunne fjernet våpen som bare hang der og irriterte skulderen min.. så hadde denne turen faktisk vært ganske fin.

Nå gikk jo ikke jeg i fjellet... men på skogsstier langs en fjellside, samt litt grusvei av ymse karakter.

Så jeg mener ikke at man bør være noe spesielt fysisk sterk for å klare slike turer.

Det går kanskje heller på det mentale....(?)

Sett deg inn i situasjonen:

Du har gått i ca. en time og merker at gnagsårene lurer seg frem og lett halting kan ikke unngås. Du tenker sef. på at du bare har gått 1/4-del av veien og tankene begynner og svirre oppe i hodet ditt... Skal jeg fortsette litt til... eller skal jeg avbryte...

Nå er det jo kanskje litt mer bakkar og berg der du gikk... men alikevel så mener jeg at slike fjellturer kun er koselig.

Problemet kommer jo når man skal klare slike turer på en viss tid og eller har bestemt seg for å jogge/løpe... Da må man nok være ganske godt trent til slikt...

[Koie]

Tyngste børa mi må ha vært en gang under reinsjakt da vekta på sekken var rett under 40 kg. Dette var i en alder av 16 år da kroppvekta var 60 kg! Ikke akkurat de mest behagelige kilometerne i mitt liv..

[thrill]

...Skal man bære veldig tunge bører er det jaggu best å ha topptrent rygg...

Du skal ikkje bære med ryggen. Det er hoftene og beina som skal bære vekta av sekken. Du skal lett kunne bevege handflata under stroppene som går over skuldra, dersom hoftereima er korrekt satt. Med det ligg det ikkje vekt på ryggen, men på hofte og bein som i teorien kan tåle fleire hundre kilo utan å ta skade.

[REs]

Du skal ikkje bære med ryggen. Det er hoftene og beina som skal bære vekta av sekken.

Dette gjelder i teorien, men i praksis fungerer det skjelden slik. Ryggen får lett en del av vekta. Både fordi mannfolk ofte ikke har særlig mye hofter å henge sekken på og delvis fordi de fleste sekker er laget etter en standard mal og skjelden passer hundre prosent til alle.

hofte og bein som i teorien kan tåle fleire hundre kilo utan å ta skade.

Kanskje i et treningsstudio, men det skal ikke mye overvekt til før knær og hofter begynner å "knirke". Jeg gikk en liten uke i fjor sommer med ca. 23kg. på ryggen og dagsmarsjer på fra 7 til 10 timer. Jeg er ca 173cm høy og i underkant av 70kg tung. De to første dagene kjente jeg det godt i de lange musklene som går langs ryggsøylen, men etter hvert ble det bedre. De to siste dagene begynte knærne å trøble, og det tok flere måneder før de ble bra igjen. Det er ofte knærne som tåler minst hvis du ikke er vandt til å bære tung sekk. Knoklene i beina kan sikkert tåle mye, men ledda er det nok verre med. Her har vi både ledd- / beinhinner, leddveske, leddbånd og menisk som kan skape problemer.

Skal du gå med sekk, uansett tyngde, så begynn tidlig å trene. Det er for sent hvis knærne ryker og du har flere dagsmarsjer igjen før du er hjemme.

[Dag G - Evje]

Mr. Big nede i lia har gått med 30 kilo ekstra de siste 30 åra så knea er skranglete og utslitt.

Men virker fornøyd siden trygda nå kommer rekende inn hver måned.

For et system vi har.

Først kan en ete seg feit og ha happy days i 30 år,

så kan man fortsette i enda noen år og staten betaler.

[marmotta]

Dette gjelder i teorien, men i praksis fungerer det skjelden slik. Ryggen får lett en del av vekta. Både fordi mannfolk ofte ikke har særlig mye hofter å henge sekken på og delvis fordi de fleste sekker er laget etter en standard mal og skjelden passer hundre prosent til alle.

Kanskje i et treningsstudio, men det skal ikke mye overvekt til før knær og hofter begynner å "knirke". Jeg gikk en liten uke i fjor sommer med ca. 23kg. på ryggen og dagsmarsjer på fra 7 til 10 timer. Jeg er ca 173cm høy og i underkant av 70kg tung. De to første dagene kjente jeg det godt i de lange musklene som går langs ryggsøylen, men etter hvert ble det bedre. De to siste dagene begynte knærne å trøble, og det tok flere måneder før de ble bra igjen. Det er ofte knærne som tåler minst hvis du ikke er vandt til å bære tung sekk. Knoklene i beina kan sikkert tåle mye, men ledda er det nok verre med. Her har vi både ledd- / beinhinner, leddveske, leddbånd og menisk som kan skape problemer.

Skal du gå med sekk, uansett tyngde, så begynn tidlig å trene. Det er for sent hvis knærne ryker og du har flere dagsmarsjer igjen før du er hjemme.

Man brukar nog räkna med att 1/3 av vikten kommer på axlarna (och då får jag åtminstone in fingrarna mellan axelrem och axel).

Jag har provat en GG Vapor Trail och där är ryggplattan parodi - när man lastar säcken och sätter på den dras säcken tillbaka över axlarna så att åtminstone jag får värk i nacken direkt. Min nuvarande säck är en Osprey Exos 58, som har mycket bättre konstruktion till priset av 1 hg mer vikt (med regnskydd räknar jag med 1.3 kg). Nu har jag ändå problem med ryggen som gör att jag t ex får ont av att sitta vid datorn mer än nån timme i sträck. Med ryggsäck påverkas min hållning så att jag blir rätt öm mitt på ryggen efter sådär 5 timmar. Jag parerar detta med diverse gymnastik.

Och, som sagt, många glömmer en så enkel sak som knäna och senfästena. Jag brukar påpeka att skador inte uppträder lika plötsligt som deras symptom.

När jag gick på Korsika 2002 var det långt yngre personer än jag som gav upp därför att knäna inte höll för deras tunga packningar.

Själv försöker jag sätta ett tak för packningen. I Skottland i maj (11 dagar) var min startvikt 16 kg, med min gamla ryggsäck. På Hardangervidda i juli packade jag mat för 8 dagar och fick väl en startvikt på 13.5 kg. Det dåliga vädret gjorde att jag tog en genare väg från Nupshallene till Finse, 6 dagar.

I Pyreneerna i juni (15 dagar) och Schweiz i augusti (11 dagar) packade jag mat för 8 dagar, men tyngre dagsportioner, naturligtvis, och var alltså beroende av proviantering (jag hade 12 fria övernattningar i Pyreneerna och 10 i Schweiz). Packvikten blev ungefär 15 kg. Mer vore ohälsosamt och svårt att få med på tåg.

I samtliga fall hade jag kanske 2 kg kläder på kroppen. Skorna, 1.1 kg, är den tyngsta biten.

När man måste tänka på saken - och vid 65 års ålder får man vara rädd om sin kropp - är det verkligen inte längre självklart vad som "behövs". Jag har t ex för längesen slutat byta kläder från topp till tå på lägret, jag har inga andra skor än vandringsskorna, och jag har under vandringen exakt ett par strumpor som jag sköjer eller tvättar varje dag.

[sture]

Vi var tre par i 50 årene som gikk på firedagers tur over Finnmarksvidda og kom ned i Reisadalen.

Damene sine sekker veide sa. 20 kg, mens vi mannfolk hadde ca. 25 til 30 kg. Det kommer jo

ann på vilken sekk mann har, hørte ingen som klagde. Vi var ikke noe særlig trent.

[Smekk]

7 1/2 time. Ifølge gps var det tilbakelagt 9,44km og effektiv gangtid var 4 timer og 6 min. Tilbakelagt elevasjon var ca 760 høydemeter.

Det der høres ikke ut som en prestasjon, men mer som et skikkelig uhell...

Selv jeg, som er en slapp kontorist i en skrekkelig elendig form, bruker ikke å ligge mye under 3 km/t med 25 kg+ sekk. På jakta i forrige uke gikk vi opp 12,5 km på ganske nøyaktig 4 timer, der 2/3 er i myr, skog og stigende terreng, og resten kupert fjell. Det skal sies at det var utrolig bløtt i terrenget. Men da går vi disiplinert 60 min gange, 10 min hvile og orienterer forholdsvis klokt.

Proffe tungbærere, som enkelte militære avdelinger, tar glatt 40 kg over et døgn eller flere med en snittfart på 4km pr time i variert terreng. Da er man i god form.

Som en kommentar til enkelte innlegg forøvrig; det blir helt feil å sammenlikne det å pakke en liten sekk for turistrusling på tilrettelagte plankestier mellom hytter og hoteller i fjellet, med det å ta seg frem på egen hånd. Både mtp innhold, som det å generelt utøve "sporten" på to så vidt forskjellige måter.

[strebus85]

Terrenget har mye å si. Om en går i svært kukat terreng - t.d. Ringvassøy og Kvaløya - blir kilometerne lange. Hardangervidda er ikke i nærheten.

[marmotta]

När jag läser tillbaka i tråden förstår jag iaf att det nte bara är i Sverige man bär tunga bördor, och framhåller det. En viss kulturskillnad mot kontinenten! På min 15-dagars vandring i Pyreneerena i juni sov jag en enda natt i en bemannad stuga -

den ena av två nätter då jag betalade för övernattningen (den andra var på en camping i Encamp i Andorra).

Utöver mig var det en grupp från Mallorca som gjorde 8 dagar på Alta Ruta, med enbart stugövernattningar (det blev rätt långa etapper). Alla i gruppen var yngre än jag (jag var då inte fullt 65) och verkade vältränade. Eftersom jag hade större ryggsäck än allihopa (58 liter!!!) undrade någon hur mycket jag bar. Jag svarade att min startvikt var c:a 16 kg (med mat för 8 dagar).

Det fann de otroligt, kan man bära så mycket (Några dagar senare gick jag för tredje gången över ett mycket brant pass utan stig, med tveksamt fotfäste bitvis och då hade jag helst haft ingen packning alls).

Jag kan förstå att det blir rätt tunga bördor om man har systemkamera, klätterutrustning eller fiskestang (det lär t o m finnas folk som äter upp den fisk de fångar!) men annars förstår jag inte vitsen. Om jag själv trodde att hälsan och säkerheten klarade en packning på 30 kg skulle jag förstås göra det, för nöjet att gå mellan 3 och 4 veckor utan proviantering.

Nånstans i tråden framskymtar fördomen att det skulle vara ett självändamål att bära lätt. Det är det givetvis inte. En annan är att lätt utrustning måste vara dyr och bräcklig. En stor del av besparingarna består i att lämna onödiga saker hemma; t ex tar man inte (mycket) mer kläder än man kan ha på samtidigt, om man på en tur märker att handduken aldrig användes tar man inte med den nästa gång. En del har kniv eller t o m multiverktyg; vad är lättviktsalternativet? Det enda skärverktyg jag behöver är en nagelsax för barn till att klippa plåster med, 9 gram. Jag har f ö inte ett lättviktstält utan ett Hilleberg Akto. Nog för att jag funderat på lättare alternativ, men jag är rätt fäst vid tältet efter c:a 250 nätter.

Kläder väger en del också, och det är påtagligt när det är så varmt att man packar undan plagg i säcken. Jag har ingen anorak

och inte 6 hg tunga långbyxor med förstärkningar och praktiska fickor utan en vindoverall av märket Nike, som jag köpt på

realisation. Kängor är ofta fasligt klumpiga. Mina är ett par av märket Meindl , 1.1 kg paret, och jag betalade c:a 150 Franken för

dem i Maloja. Inte dyrt, precis. Jag har ännu inte tagit steget fullt ut att använda låga skor, t ex Icebug eller New Balance,

och då handlar det om ännu billigare skor.

Ett sätt att hålla packningen nere är förstås att gå mellan stugor; men jag gillar inte att trängas och knuffas med andra människor. Dessutom låser stugorna rutten.

[Gjest]

Det hender at jeg også bærer bører på over 30. Det er ikke fordi jeg ikke kan pakke lettere. Det er ofte fordi jeg går sammen med andre som ikke har så lett utstyr eller kanskje ikke har trening i å bære. Da blir det gjerne jeg som bærer brorparten av maten..

Jeg har ikke sans for dette minimalistiske friluftslivet hvor sikkerhetsmarginene reduseres. Og visst skal jeg ha med fiskestang hvis jeg kan få fisket. Jeg skal heller ikke ha et bittelite enmannstelt hvor man ikke engang kan sitte.

[marmotta]

Jag trodde förstås i min enfald att man höjer säkerheten om man håller packningsvikten nere. Vad man eventuellt offrar är en komfort som man kanske upptäcker är inbillad när de fysiska motiven för en behändig packning infinner sig.

Jag tror jag på allvar började trimma packningen när jag tappade en av mina lägerskor på Korsika, sista dagen. När jag strax därpå skulle på en tur i Havsalperna kom jag så sent med båten till Nice att jag inte hade tid att köpa nytt. På så vis upptäckte jag att man klara sig bra med ett enda par skor på en vandring. Osv. osv. osv. Men jag har en bit kvar till enväggstält eller tarp, t ex.

riktiga lättpackar skrattar åt min väldiga börda. På min tur i Pyreneerna var det väl åtminstone fyra branta och tekniska passager som krävde insats av händerna, därtill en lång brant stigning över snö, och jag längtade då inte precis efter tyngre packning.

Nån gång erinrade jag mig rentav att jag (då) var nästan 65 år.

Akto, som är ett enmans- men inte lättviktstält (mitt väger c:a 1.7 kg, senare modeller väger 1.5), är för mig hur

rymligt och bekvämt som helst. Det är 90 cm högt invändigt. Ett avsevärt lättare tält som Terra Nova Laser (c:a 1 kg)

är 95 cm och Tarptent Scarp, lite tyngre än detta, är 99 cm. Jag inbillar mig att Aktos lägre profil är vindtåligare,

men när jag var i Skottland i maj träffade jag flera Laseranvändare som gick the TGO Challenge med Laser och varit med om riktigt skitväder med hård blåst och snöfall.

Jag går alltid ensam, det är väl 580 dagar hittills (jag började rätt sent i livet). Det är skönt att slippa ta ansvar för andra och att slippa belasta andra med ansvar.

[Gjest]

Vel, hvis jeg bare hadde fått ta med ei neglsaks som eneste skjæreredskap ville jeg faktisk si at jeg hadde redusert sikkerheten betraktelig...

Men jeg aksepterer selvsagt at vi har helt forskjellige typer fjellturer. Jeg er ikke i fjellet for å tilbakelegge store strekninger på kort tid. Da ville jeg nok også redusert vekta en del.

[marmotta]

Vel, hvis jeg bare hadde fått ta med ei neglsaks som eneste skjæreredskap ville jeg faktisk si at jeg hadde redusert sikkerheten betraktelig...

...

Jeg er ikke i fjellet for å tilbakelegge store strekninger på kort tid.

...

Det är inte jag heller, förstås. Jag vandrar för att vandra.

Första stycket: efter 580 vandringsdagar i nio länder, under drygt 20 år, har jag ännu inte saknat kniv eller kommit på någon användning för en sådan.

[Finnmarks_odel]

Til vandring trenger man joggesko og mat. Alt annet er vel strengt tatt overflødig.

Men på en litt krevende fjelltur så er kniv sikkerhetsutstyr, rett etter tørre fyrstikker.