Med ski på snødekt bre - Pakker du stegjern? Og annet...

[+sneakyowl]

Jeg holder litt på med å dykke ned i temaet skitur på snødekt bre ifm. en (og sikkert flere) fremtidig tur. Utstyr man går med på skitur på snødekt bre vs ren brevanding på blåis går jeg ut i fra at varierer litt. Hva gjør dere med erfaring på området når det kommer til stegjern? Prioriteres det med på en skitur?

Fra et foredrag med Børge Ousland og Vincent Colliard jeg var på nylig viste de litt av videoer og bilder fra da Vincent falt ned i en bresprekk under Ellesmere-kryssingen deres. Da sendte Børge ned stegjern ned til Vincent så han kunne få fotfeste i sprekken under redningen. Ikke dumt tenker jeg, men hvis man er en gruppe på si 4 stk, så er det kanskje overkill (vekt og volummessig) om alle i taulaget har med stegjern? Kanskje heller bare de eventuelle få (fordelt i taulaget) som går med redningstau- og utstyr?

Er det andre ting som kanskje skiller seg ut fra brevandring til fots og over snødekt bre med ski?

Endret 12 timer siden av sneakyowl

[Håkan S]

En gång tränat på att komma upp ur en spricka på sommaren,då var det ej stegjärnen som gjorde att jag kom upp utan de repöglorna som man knyter runt kängorna och i repet man har mellan med knutar som kallas prusikknop som går att flytta obelastad men låser vid belastning.

Finns även att köpa nu vad jag vet med en mer oöm bandslinga som fäster på repet.

Att sätta på sig stegjärn nere i sprickan är ju svårt och passar sämre på skidskor.

Vad  jag läst och hört krävs det mkt god vana på att läsa hur snön ligger på Glaciären för att försöka lista ut var sprickorna finns ,och inte åka längs med sprickzoner utan tvärs och hoppas att skidorna hindrar dig från att åka ner i en spricka.

Att åka skidor ihop knuten med flera är nog en konst,att åka utan rep är ju att utmana ödet,då det är repet som göra att du kan räddas ur sprickan,utan rep kan du falla så djup att du ej kommer upp samt skada sig och avlida omgående(även med hjälm)

När jag gick i Breeheimen i somras förstod man bara av namnet vilka man ska undvika både sommar och vinter.

[Swiss John]

Utstyret du tar med avhenger av turtypen. For eksempel, på den klassiske Haute Route (eller lignende) må hver deltaker ta med isøks, stegjern og harscheisen (ski-steigerjern), samt en lett klatresele og Prussik-løkker. Steigerjernene er imidlertid ikke ment å brukes til å klatre ut av en bresprekk. Jeg har gjort dette selv, men ikke som en redningsaksjon, bare for å øve på å klatre på bratt is om sommeren/høsten. I så fall brukte jeg det samme utstyret som jeg ville brukt på en frossen foss om vinteren, ikke "vanlige" stegjern og isøkser.

Den riktige måten å redde et offer som har falt i en bresprekk på, er ikke å gi stegjern ned til dem (hvordan vil offeret ta dem på hvis vedkommende har brukket en arm/et ben eller er bevisstløs?). Den riktige måten (og Børge Ousland burde vite dette) er å lage et sikkert anker/sikringssystem og rigge opp et trekksystem. Løkken, med en karabinkrok (ideelt sett inkludert et trinsehjul), sendes deretter ned til offeret som klipser seg fast og trekkes opp. Hvis offeret er bevisstløs, må noen gå ned i sprekken og feste tauet til ham – noe som åpenbart ikke er mulig hvis det bare er to deltakere. I så fall kan det å sende en SOS for profesjonell redning være det beste alternativet – med mindre andre skiløpere er i området og kan tilkalles for å hjelpe. Hvis det bare er to deltakere og offeret er uskadd, kan han, gitt en sikker forankring av tauet, klatre opp tauet selv ved hjelp av Prussik-løkker. I praksis er det svært vanskelig for én partner å ankre/sikre når hans 80 kg tunge partner henger fritt i tauet og drar ham mot sprekkekanten.

På en «tørr» isbre (blåis) lages ankeret med isskruer, mens på en snødekt isbre brukes et T-anker (med en nedgravd isøks). Disse teknikkene læres best på et kurs med en fjellskole, og når de først er lært, må de øves regelmessig slik at de kan brukes instinktivt under stress. Det er i utgangspunktet ingen forskjell i teknikken for redning fra bresprekker (pully-system) enten det er til fots eller på ski.

På alpine skiturer brukes stegjern/isøks på samme måte som på sommerturer – nemlig for å klatre bakker som du ikke kunne klatre med ski/skinn eller med ski/harscheisen.

Det er best å unngå breturer om høsten/tidlig vinter, spesielt etter en sesong som forrige vinter da det ikke var nok snø til å danne stabile snøbroer.