Tassemark

Hjemsted: Sverige Fjell: Ett fjäll är ett berg vars topp befinner sig i kalfjällsregionen, dvs ett kalfjäll Ås: Långsträckt/"bred" höjd, företrädelsevis i skogslandet Vidde: Har ingen bra sådan, allmänt om flata landskap med obehindrad syn. Berg: Ett berg är en höjd med en högsta topp utanför själva kalfjället, och dessutom själva urberget (vad heter detta på norsk?) I norska medier läser man jämt krockade in i "fjellet" där vi svenskar snarast hade sagt berget eller bergväggen.

Här finns det inte kanske något svar men du kan läsa lite om den traditionella syltraversen templet-lillsylen iaf: http://www.ostersundskk.se/klattring/fjallklattring_sylarna.htm Titta gärna på skissen och läs beskrivningen av turen "1 STORA SYLTRAVERSEN"

Ska du ta tempelpinnaklarna också? -> http://picasaweb.google.com/thruldom/Sylarna2006/photo#5041464551558324162 dessa kräver klättring/rapellering vad jag läst men man kan ju gå runt söderöver och upp till huvudtoppen, det ska vara exponerat och smalt längs ryggen men ej klättring. Vad jag minns av beskrivningen i STFs turbok över området så är Lillsylen till Sylstationen enkel, turens krux är väl upp mot Storsylen från S, klarar man den så är fortsättningen lätt. EDIT: Appropos: http://www1.nrk.no/nett-tv/natur/spill/verdi/68264 video till Storsylen från norsk sida.

Inte för att jag borde lägga mig i hur man ska döpa norska toppar men när jag primärfaktoriserar svenska toppar brukar jag kalla mindre framträdande ( i pf meter) toppar t ex söder om en "sydtopp" för "södra förtoppen". Sen om nån tycker det är bra namngivning vet jag inte, men begreppet är ganska inarbetat. Så varför inte "södra förtoppen" på norska?

Tror att det är Expressen med sin kvällstidningjournalistik som har förvrängt det hela, men anmärkningsvärt står det ju inte "Fredrik tillbaka i Basecamp efter att ha ensam/själv fört ner ett tiotal skadade och chockade klättrare". Tror expressen har broderat ut åtskilligt från samma historia i Aftonbladet, samma dag som jag länkade till. Överhuvudtaget kan man ju inte veta vad Fredrik Sträng eventuellt har sagt eller inte sagt. Din citering från expressen är ju från artikelförfattaren och inte direkt från herr Sträng. "If it's in the news papers; it's true"? Sen kan de ha rätt eller fel, men jag tror inte varken du eller jag, eller ExWeb, som alla har de här fjärdehandsuppgifterna kan eller bör döma honom på förhand. Hade ju varit mer intressant om Exweb/k2climb ställde frågorna: Är det Fredrik själv som har sagt att han "själv bar ner 10 personer på ryggen" eller är det förvanskat i media? Vilket är mest troligt? Självförhävelse eller ord lagda i munnen? Och även så: kan det inte vara så att han är i obalans efter att ha varit där, där det hände, på plats och deltagit i räddningsförsök? Detta kan ju bara få svar efter en ordentlig redogörelse från honom själv. Allt och det enda jag menar: man ska vara försiktig med att döma innan man vet fakta, och det vet vi inte. Nu försvinner jag till fjälls i en vecka, men jag har inte så mycket mer att säga ändå: mer än att det är en stor tragedi, från början till slut och det är sorgligt med alla liv som gått förlorade.

"I watched as the line of climbers stopped and some went back to help and was somewhat shocked when I saw the line of climbers continue up the route towards the summit. Eric and Fred[rik Sträng troligtvis] went up with water and a sleeping bag to help the injured/deceased climber and bring down the body." http://www.nickrice.us/index_files/k2dispatch63.htm Jag tycker det är väl tidigt att bedöma om han har försökt heroisera sig själv, det du och jag vet har vi väl läst i tredje eller fjärde-hand: Fredrik säger nåt till sin presstalesman som säger nåt till pressen som lägger till lite själv och som sedan du, jag eller k2climb tolkar, välvilligt eller med personliga uppfattningar. Nu verkar han ha, med fara för sitt eget liv såsom många av klättrarna där osjälviskt gått upp och hjälpt skadade klättrare. Det känns för enkelt att sitta och beskylla klättrare på plats för feghet eller försök att heroisera sina egna bedrifter. Vi vet för lite, både om händelserna och personers avsikt med uttalanden. Det är synd om alla på och kring berget och de som är hemma.

Är nog en del överdrifter i k2climbs artikel, till exempel så uppfattade jag det inte som att han sa att han "One of these climbers, Swedish Fredrik Strang, made especially big waves - with heroic tales of himself saving at least ten people single handed, carrying bodies, dead and alive on his back " - vore ju bra med nån form av källa. Här finns en redogörelse från ett par dagar sen: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3022432.ab Tydligen hade folk omkommit redan innan isväggen rasat: "- Men det var också upprörande att folk - trots olyckorna - fortsatte att försöka nå toppen." Vet inte om detta stämmer, men det är nog troligt. K2climb-artikeln verkar blanda lite mellan antipati och hörsägen, samtidigt som det finns seriös kritik, synd att den drunknar i det andra. Han Sträng kanske har tagit på sig, eller mer troligt av medierna som citerar honom, mer ära än han förtjänar. Det är synd i så fall.

En intressant upplysning. Röset är ju nästan på vippen att trilla ner på Sylglaciären nedanför, då blir Norge ändå litet större!

http://www.ii.uib.no/~petter/mountains/1500mtn/nsaulo.html Här står det om vad Petter tyckte: "The above quotation claims that this mountain is "unclimbable", that no cairn can be built on it. It further remarks that the mountain is very prominent as it is disconnected from all other mountains. I would certainly put my vote behind the very natural proposal to adjust the border in such a way that the official top cairn on the peak becomes a new and well defined border cairn. In this way, the two countries would share the highest point along their common border and thus also share a very prominent mountain. It seems utterly "clumsy" to have the border pass just a couple of meter away from such a very significant landmark. " Det kan man tycka är vist, men då ska väl gränsen gå över Storsylen i Sylarna/Sylane och inte ett par meter ifrån? Men det ena eller det andra går nog inte. Tror inte ens Petter (pb) ville göra ett sånt byte? Grattis till en svensk 1000-meter promninens topp! ;D

Hur är det egentligen med Nord-Saulo, på min karta ligger ev högsta toppen på svenska sidan om gränsen? Enligt Petter Bjørstad: http://www.ii.uib.no/~petter/mountains/Norway/1000pf.html#nordsaulo "# Nordsaulo # 1768 m # Primary factor 1038 m # Location: On the border between Norway and Sweden. Border cairn 236 Aa, northeast of Balvatnet. This is the highest point on the entire Norwegian-Swedish border. # Note: The actual summit point is in Sweden. Thus, this peak is defined to be Swedish. " Observerade du annorledes? Annars ligger 155B, riksröset strax nedanför Storsylen rätt bra till (ca 1740 möh) , vad jag förstår försökte de sikta med hjälprösen så att gränsen gick över högsta punkten, gränsuppdragarna tyckte väl det såg "omöjligt" att komma upp på toppen. Nåt liknande är det väl med Nord-saulo, men där fick svenskarna högsta punkten? Finns ett flertal norska, PROMINENTA toppar (Nordland) som verkar ha Riksrösen som topp-punkter ( http://www.ii.uib.no/~petter/mountains/Norway/Nordland.html sök på "cairn"), så skanderna För övrigt på samma, förvisso utmärkta sida: " Taken together with the 569 Major Mountains of Norway, this makes a grand total of 650 Major Mountains in Scandinavia. (We regard one peak, Nord Saulo, to be shared between Norway and Sweden.) " Varför är då inte Storsylen delad? Eller alla toppar där Riksrösen utgör högsta punkten? Jag hoppas kunna utarbeta en fullständig kartläggning snart över svenska toppar liksom Petter har gjort det för Norge, vilket har varit till stor inspiration.

Det är kanske toppen som hette Kuinartjåkka i närheten av Storsteinsfjellet ( hette så iaf i svensk litteratur) som avses? Den ligger strax väst om Storsteinsmassivet. Nu verkar den heta Huinnarcohkka. Förstabestiget av svenskarna Gunnar Santesson och Tore Rydberg sommaren 1938, även de två nordligaste obestigna toppar i Storsteinfjellet bestegs. Toppen verkde ha bjudit på "förstaklassig klättring" enligt förstabestigarna, kan kanske ta reda på huruvida det står nåt mera i Fjällklubbens årsbok från 1939 om fjället, kanske inte är den enklaste leden?

"Ruostafjell" har höjden 1559 på (svenska) generalstabsbladet 1 Råstojaure utg 1888. Sedan dess har det alltså hänt nåt Vet inte hur Norge har mätts upp av kartografer sen dess men nån gång på 1900-talet, eller i alla fall mellan 1888 och 1963 har höjden bestämts eller misstolkats till 1590. Tror att det antingen är nån som har avläst instrumenten eller gamla höjdsiffror fel

Fjället verkar ha höjden 1590 redan på "Cappelens bil og turistkart" anno 1965, får man gissa att mätningen inte är särskild färsk med andra ord? Verkar osannolikt (men inte omöjligt) att en glaciärtopp har precis samma höjd som en senare mätning. Två scenarier: 1. Toppen har sjunkit 30-tal meter på mer än 30 år eller när det nu var den mättes upp senast. Och detta kan vara lääänge sen. 2. Toppen hade fel höjd redan år 1965, testade att använda Norgesglasset på startkart.no historiska karta (vilket år det nu var) på denna finns en punkt 1558 på Rostafjellet, min gissning är att 1560 kanske har blivit 1590?

Bara en allmän kommentar: i Akka finns det en fjälltopp som kallas Manstoppen, på de gamla kartorna hade denna höjden 1780 innan den plötsligt fick höjden 1730 på senare kartor. Och detta var inte för att toppen hade krympt, utan för att troligen nån kartograf har läst 8a som en 3a, när de nya höjderna skulle plitas in. Min obetydliga gissning är att av nån anledning har någon kartograf läst av höjden x felaktigt som 1590, om inte den nu har smält ner ett trettiotal meter, mänskliga faktorn alltså. Om någon har en gammal karta över området kanske detta kan uppdagas?

Några svenska rekord: http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=7522&a=20980&l=sv Tarfala hade 1992-12-20 en kastvindby på 81 m/s! Gissningsvis finns det många sådana lokala blåshål ( har för mig att det är Tarfalastationens läge bakom Kebnekaise-ryggen som gör att det blir så kraftiga nedåtvindar ned i dalen. Sådana fenomen finns säkert i varierande intensitet i norska fjäll. "ALLT BLÅSTE BORT Några dagar före julafton 1992 drabbades Tarfala i Kebnekaiseområdet av en fruktansvärd orkan med upp till 81 m/s i vindbyarna. Det är de hårdaste vindar som uppmätts i Sverige. Flera av stugorna vid Tarfala forskningsstation blåste iväg trots att de var väl förankrade med stållinor. En container som vägde över ett ton hittades mer än en kilometer bort." Inget man prövar tältet i kanske http://sv.wikipedia.org/wiki/Orkaner_i_Sverige

Är det inte bara en stor myt/vidskepelse att brevann/glaciärvatten skulle orsaka något sånt? Man kanske inte vill äta grus och sand men då är det bara att låta vattnet stå, och sen sjunker sedimenten till botten. Men detta tar ju lite tid så då tar man oftast annat vatten, men om inget annat finns har jag druckit x antal liter glaciärsmältvatten utan problem. Har läst att det har samiskt ursprung denna föreställning.

Det står inte i Martin Bekkelunds inlägg om han vägde tältet med eller utan plugger/tältspik: Alternativ 1: Utan reparationssats bör tältet väga högst 1,76 kg, observerat är 2,02 kg som i detta alternativ är utan tältspik -> det är rätt att klaga på Helsport eftersom tältet väger 14% för mycket Alternativ 2: Han vägde med plugger/tältspik och utan reparationssats, observerade 2,02 kg. Vikten borde ha varit högst 1,76 kg + 0,11 kg = 1,87 kg, tältet väger 8% för mycket, rätt att klaga om vågen är tillräckligt exakt. (Å andra sidan brukar man i vissa sammanhang ange viktenosäkerhet med ett konfidensintervall på formen Värdet = Ideal värdet+-(täckningsfaktor*osäkerheten). Större täckningsfaktorn ger större säkerhet att det riktiga värdet finns inom intervallet. Vad som är vanligast är att k = 2, då är konfidensintervallet 95%. Dvs att på 20 st Helsport-tält väger i genomsnitt 19 1,6 kg+-0,16 kg medans det tjugonde väger över detta. Dock är det statistiskt sett bara en på hundra tält som väger över 1,808 eller under 1,4 kg. När man anger osäkerheter är detta en vanlig standard, men det betyder ju inte att man inte ska klaga om man får ett tält som väger för mycket. Ursäkta för dubbla negationer.) Ledsen för det långa inlägget, men det kan förklara helsportstältets vikt. Klaga på om du är hågad.

Var väl 10% osäkerhet på tältet och inte på tältspiken? 1 personer 2 personer Mål pakket 12 x 42 cm 13 x 42 cm Vekt telt (+/- 10 %) 1,4 kg 1,6 kg Vekt plugger 0,11 kg 0,11 Lengde stenger 1 x 310 cm 1 x 347 cm Tilbehør Rep Kit (+0,15 kg) Rep Kit (+0,15 kg)

Står här: http://www.kanotguiden.se/lappn/tornopr.htm Ty närmare än Jukkasjärvi kommer man inte till Kiruna med Torneälv. "Ett par lättare forsar och några bärningar mellan sjöarna."

Blev intresserad av beskrivningen av Mogop, på svenska Mosippa, här står det en del http://linnaeus.nrm.se/flora/di/ranuncula/pulsa/pulsver.html Intressant är också utbredningen, att den finns i Danmark: http://linnaeus.nrm.se/flora/di/ranuncula/pulsa/pulsvern.jpg Kunde man kanske inte tro. Annars är väl fjällets vackraste och mest karakteristiska blomma den anspråklösa Isranunkeln/Issoleie, som i Jotunheimen skall gå ända upp till 2370 meter, i en värld av is och sten. Mosippan är Härjedalens landskapsblomma. Att Fjällbruden är eran nationalblomma kanske kan förklaras med denna bild: http://linnaeus.nrm.se/flora/di/saxifraga/saxif/saxicotn.jpg I Sverige är den mycket sällsynt.

Funderat på om att man inte skulle kunna göra en synkroniserad mätning med hjälp av två gpser: 1 .Antag att man står i passet/skaret med två gpser, man mäter differensen över ett antal sampeld och bildar den skattade skillnaden. Det innebär att den ena gpsen har ett visst skattat Bias til den andra. 2. Den ena gpsen rör sig till toppen,och stannar där med sin gps. 3. Med någon form av kommunikation läser man samtidigt av ett antal sampel både i passet/skaret och toppen. Primärfaktorn blir då [Medelvärdet av toppens höjd] - [Medelvärdet av skarets/passets höjd] - [bias för topp-gpsen]. Kan vara svårt att räkna ut för hand på plats men inga problem hemma vid datorn om man bara spar sina värden och från vilken gps de kom. Det kommer fortfarande vara en mätosäkerhet, denna minskas med antalet avlästa värden. Den stora fördelen är att atmosfäriska variationer i princip kan bortses ifrån och detta förbättrar noggrannheten. Kostnaden är 2 gpser och två stycken som måste mäta. Sources of User Equivalent Range Errors (UERE) Source Effect Ionospheric effects ± 5 meter Ephemeris errors ± 2.5 meter Satellite clock errors ± 2 meter Multipath distortion ± 1 meter Tropospheric effects ± 0.5 meter Numerical errors ± 1 meter http://en.wikipedia.org/wiki/GPS#Accuracy_and_error_sources Skulle gissa att den förbättrar för allt utom numeriska fel och multipath distorsion (interferens?). Metoden ger alltså lite bättre resultat men inte lika bra som att mäta in sig trigonometriskt. Skulle vara intressant att höra vad folk tycker om en sådan metod, troligen är den bara marginellt mer användbar än vanlig GPS-mätning när det gäller pf: 8-12m. En annan möjlighet är med två höjdmätare som man medelvärdesbildar höjdskillnad och bias på samma sätt, borde ge ännu större nogrannhet - ända ner till numerisk avrundning på digitala mätare dvs typiskt ± 2 meter //Amatör

Intressant feedback, kanske de har bytt sömnadsmaterial? Har använt mina flitigt de senaste 8 åren- det som har slitits mest är vibramsulorna. Har läst att de ska vara tunnare och mjukare på nya modeller - det är ju inte bra i så fall. Jag har inte haft några utvidgningsproblem med mina efter man har gått in dem med varmt vatten. Gäller att smörja in dem ordentligt och ofta om man vill undvika för tidig åldring på kängorna. Jag är inte 100% säker på att Lundhags är optimala men de är de jag har erfarenhet med hittills. När det är dags att skaffa nya ska jag värdera att skaffa några andra kanske Lowa, Garmin eller något annat man hör talas om här på forumet.

Finns en liten diskussionstråd om Lundhags Professional här: https://www.fjellforum.no/index.php?app=forums&module=forums&controller=topic&id=12295 Där finns det också en länk till ett test som svenska utemagasinet har gjort med ett antal höga kängor. Jag har ett par Lundhags-kängor och är väldigt nöjd med deras stabilitet, men de flesta höga kängor i testet är rätt bra. Den stora skillnaden är fodrat vs ofodrat, min åsikt är att det senare är att föredra om man vadar ofta eller går i blöt terräng.

Varmt vatten är bra för att gå in kängorna, ja. Eller en rejäl högsommar dag så sköter svettten resten. Nåt som är bekvämt sen är att använda två lager strumpor. Jag använder lundhags egna lädersmörja, bivax, tjära (!) och fett, håller dem vattentäta och smidiga.. Efter en sommar kan det vara bra att smörja gummidelen av skon - då har man ett dyrt och ett billigt alternativ: 1. Köp speciell silikonolja 2. Köp silikonolja för bilanvändning mm typ http://clasohlson.se/Product/Product.aspx?id=38130111 Borde vara precis samma sak! Finns lite billigare än just professional - fjell high, är en kompromiss mellan high och prof. Se ett test: http://www.utemagasinet.se/multimedia/archive/00151/67_71_k_ngor_cs1_151524a.pdf (även om man ska ta alla test med en nypa salt) Skriv om det är nåt mer du undrar över. Svarar gärna!