Gå til innhold
  • Bli medlem

Johanna

Aktiv medlem
  • Innholdsteller

    22
  • Ble med

  • Besøkte siden sist

Om Johanna

  • Bursdag 19. april

Profile Information

  • Gender
    Female
  • Sted
    Trondheim

Nylige profilbesøk

740 profilvisninger
  1. Hej, tyværr ær det inte bara att lægga till de finska lagren eftersom de dels hamnar i bokstavsordning och inte i någon logisk ordning och dels får slumpvisa færger istællet før något som går att tolka. Børja med att avmarkera alla lager utom de grundlæggande lagren som ær identifierade ovan "VesiViiva är bäckar, VesiAlue sjöar och liknande, TieViiva vägar, KorkeusViiva är höjdkurvor, SahkoLinja tror jag är elledning, SuojmesaRaja tror jag är småvägar eller stigar". Høgerklicka på dessa ett efter ett, vælj Properties -> Style och definiera utseendet så att det ser ut som du vill. Nær d
  2. Inte till turisthyttorna. Under säsong står de öppna och har normalt en stugvärd och utanför säsong så står alltid ett rum/hus öppet och man kan betala i efterhand (ska vara det rummet med nödtelefonen så det är lätt att se på antennen vilket det är). Nyckelsystemet används inte i Sverige. Dock ont om hytter i Sarek men i Padjelanta finns hytter.
  3. Tar inte sportbutikerna som sæljer dem emot tomma? Det brukar de gøra i Sverige i alla fall.
  4. Jag är osäker på hur mycket som är fritt (har blivit bortskämd med tillgång till licenser). Översiktskartan på 1:250000 släpps i alla fall fritt i vektorformat första juli [Hidden Content] Annars är geodataportalen ett bra ställe att leta på, men den fria datan där är kanske mindre relevant, även om där finns en del kul [Hidden Content]
  5. Där kommer jag tyvärr inte ihåg vad jag valde, men resultatet såg ut ungefär som ditt. Du får anpassa utseendet på lagren som du vill ha det själv så att det ser vettigt ut.
  6. Jag behövde inte all info så jag har inte identifierat alla lager men jag konstaterade iaf att Viiva är linjer, Alue ytor och Piste punkt data men det ser du ju på legenden också. VesiViiva är bäckar, VesiAlue sjöar och liknande, TieViiva vägar, KorkeusViiva är höjdkurvor, SahkoLinja tror jag är elledning, SuojmesaRaja tror jag är småvägar eller stigar, SuojaAlue och SuojeluAlue verkar vara olika typer av skyddsområden.
  7. Som afe säger så finns det flera alternativ. I stort sett är det de som det inte står raster på. Jag har använt topographic map i skala 1:100000 och den finns även i skala 1:250000 om du vill ha det lite mer överiktligt. Namnen på objekten var dock på finska men för det mesta gick det fint att gissa vad som ska vara vad när man ser hur de ser ut (lite hjälp av google translate underlättade).
  8. Jag har använt data från samma källa (men inte samma område) utan problem. Det ser ut som om rastret är i fel upplösning. Om du inte hittar en lämpligare upplösning fungerar kanske vektordatan bättre? Jag har använt terrängkartan för 1:100000 (vektor) tillsammans med höjddata som jag köre hillshade på. Blev bra men jag hittade ingen mall så det blir ju lite extra jobb med att definiera hur allt ska se ut.
  9. Det tror inte jag heller, världen är ganska tålig (kolla gärna in Perm-Trias utdöendet för en period då det mesta gick katastrofalt dåligt utan att världen gick under, och nej, jag menar det inte som jämförelse med dagens situation). Däremot riskerar vi väldigt stora ekonomiska och humanitära kostnader som det förmodligen vore betydligt billigare och skonsammare att försöka förebygga.
  10. Det är så forskning går till. Man har några observationer och en idé om varför de ser ut som de gör. Sedan ställer man upp en hypotes om vad som kommer hända om idén är riktig och testar hypotesen genom att göra nya experiemnt eller samla in ny data eller modellera processen. Om experimenten/data insamlingen/modellen ger de svar som hypotesen föreslår så stödjer det ursprungsidén. Om idén får stöd av tillräckligt mycket data/experiment/modeller etc. så blir den så småningom etablerad i fältet. Det innebär såklart att en hel del av ursprungsidéerna är felaktiga, det är bara genom att forska på
  11. @REJOHN Det var en rätt trevlig artikel du hade hittat. Jag ser dock inte hur du menar att den skulle vara relevant för den pågående diskussionen i här. Golfströmmen transporterar vatten från en plats till en annan. Temperaturen som uppmäts i den är därför i hög grad relaterad till varifrån vattnet kommer och hur mycket som transporteras, det vill säga, den flyttar värme ifrån en plats till en annan. Det innebär såklart också att mätningarna utanför Måløy inte kan säga något om hur den totala energibalansen på jorden ändras. Det artikeln tar upp är istället frågan om golfströmmen riskerar
  12. Alltid kul att se kvartärgeologi (de senaste 2.6 miljoner åren) diskuteras. Jag är rädd att vi håller på att lämna ursprungsämnet, jag vet för lite om norsk politik för att kunna uttala mig om vad politikerna gör eller inte gör, men jag vet en hel del om kvartärgeologi så jag kan inte låta bli att lägga mig i. 1. Du har helt rätt i att jordaxelns lutning påverkar klimatet. Det är dock lite mer komplicerat än så. Utöver jordaxelns lutning har vi även förändringar i hur rund/elliptisk jordens bana runt solen är samt vid vilken årstid som jorden befinner sig närmast solen. Det är den samlade eff
  13. Efter att ha gjort en mindre lagning i ett HB-tält som kommit för nära en vass sten kunde jag konstatera att det hala tyget inte är det allra lättaste tyget att sy i. Säkert inget större problem för den som är van vid sånt men helt trivialt var det alltså inte.
  14. Det ligger väl en del i det, första inlägget var definitivt både ock. Men det är fortfarande en tungpackar-tråd som just nu närmast domineras av lättpackare. Det är inte nödvändigtvis ett problem, det mesta som skrivs är väldigt rimligt, särskilt som svar på provokationen i första inlägget, men det brukar väl å andra sindan vi tycka att våra kommentarer är när vi lägger oss i lättpackartrådar också
×
×
  • Opprett ny...

Viktig informasjon

Ved å bruke dette nettstedet godtar du våre Bruksvilkår. Du finner våre Personvernvilkår regler her.