haraldn

Du mener altså at folk som har meninger du ikke liker skal utryddes?

Hvad mener du? Prøver du også å være ironisk eller mener du for alvor at folk som skriver ironisk skal utryddes?

Og ulven... og jerven og gaupa og alt annet som vi ikke vil ha

Här är en länk till Fiskars röjkniv Länken går till deras svenska nätplats för den fanns inte på den norska. Det kanske inte är så lurt att vänta till hösten med kvistningen. Då har sälgen haft hela sommaren på sig att samla näring i rötterna som den kan bruka till att skjuta nya skott nästa år. Jag skulle ta skotten sent på våren, d.v.s. efter att den har förbrukat näring till nya löv men innan den har hunnit samla ny näring.

Enig 3. Kunne muligens være hestespreng.

1. Fjelltjæreblom 2. Stjernesildre 3. En eller annen bregne 4. ? 5. Antagellig fjellmarikåpe 6. Trefingerurt

På svenska heter det "jätte".

Det beror på att Sverige inte använder WGS84 och UTM men ett eget kartdatum och rutnät som har en annan medelmeridian än UTM. Alldeles rätt! UTM är skapat för plana kartor och plana kartor använder man för att det är opraktiskt att gå med jordglob i terrängen.

Det som elgen skriver stämmer i och för sig, men det är inget problem med norska kartor eftersom missvisningen på dessa anges i förhållande till rutenettnord. Skillnaden mellan rutenettnord och sann nord, den s.k. meridiankonvergensen, är alltså inräknad.

På svenska kartor står det om missvisningen "Lokala oregelbundenheter kan förekomma". Det står inte på norska kartor ser jag, men det gäller i Norge också och beror väl ofta på förekomst av magnetiska bergarter. Det mest extrema jag har varit med om var på toppen av Besshø där nålens nordände pekade mot söder. När jag flyttade mig 10 meter vände den 180 grader. En annan gång satt jag på en fjällsida på sydsidan av Yksnin och skulle ta en krysspejling. Resultatet var sådant jag direkt kunde se att det var helt fel. Turligt nog kunde jag få en enslinje till två toppar så att kunde jämföra linjen på kartan med vad kompassen visade. På så vis kunde jag bestämma missvisningen på platsen till 14 grader.

Du må ha sovepose eller lakenpose. Se Priser og betingelser for overnatting

Vit ljung (røsslyng) är ganska vanlig. I de flesta större bestånd av ljung kan man finna en eller annan tuva med vita blomster, åtminstone här i Göteborgstrakten. Flera plantor som vanligen har färgade blomster kan ibland få vita i stället. För rynkerose t.ex. är vita blomster nästan lika vanligt som rosa. För andra arter är det mera ovanligt. Jag har t.ex. funnit vit klokkelyng, blåkolle, blåmunke och fuglevikke, men bara på ett ställe vardera.

Det finns inget generellt eldningsförbud i Sverige, det stämmer, men vid hög brandrisk kan myndigheterna utfärda eldningsförbud. Många kommuner har eldningsförbud som träder i kraft automatiskt vid hög brandrisk. Hög brandrisk meddelas i väderleksrapporterna. Det är också vanligt att det är ständigt eldningsförbud i naturreservaten.

Ring till Gjendesheim och fråga om det går att bli rodd över Gjendeosen. Det gick förr, men sedan har jag sett uppgifter om att det inte går längre, utan man måste gå på vägen ner till Maurvangen. Nu när jag ser på ruten Gjendesheim-Valdresflya så står det dock "båt over Gjendeosen" så det verkar som om det går att bli rodd över igen. Tillägg: Jag var i området Gjendebu-Memurubu- Glitterheim i mitten av juli och då var det lite mera snö än normalt den tiden, men ändå inte särskilt mycket. Jag antar att mycket har smält sedan dess. Om ni ska gå Besseggen så kanske ni kommer att gå längs Russvatnet och där finns många bra platser att tälta.

Jag syns nog det var du som uttalte dig skråsikkert. "Over tregrensen finner du neppe Hoggorm." fuglehunden har aldrig påstått något om Norefjell. Han skrev bara att han har sett huggorm över trädgränsen. Det finns ingen orsak att betvivla det. Huggorm trivs inte i skogen. Det är för mörkt där. Den behöver sol för att värma sig, d.v.s. öppet land.

Du skriver att missvisningen är noll, men vilken missvisning är det? Är det i förhållande till sann nord eller i förhållande till kartans rutnätsnord? Rutnätet på kartan pekar inte alltid mot sann nord och det är olika avvikelser på olika platser i landet. Därför måste man använda den missvisning i förhållande till rutnätsnord som anges på kartbladet.

Jag gick Fondsbu-Olavsbu för två veckor sedan och då var det snö i stort sett hela vägen över 1300 m. Också mycket snö väster om den ruten. Mellan Fondsbu och Gjendebu är det i stort sett snöfritt, men det verkar vara en del snö mellan Gjendebu och Torfinnsbu.

Vi gick Fondsbu-Olavsbu söndagen den 8 juli. Det låg mycket snö hela vägen från cirka 1300 m.ö.h. Vad vi kunde se låg det snö även ned Mjölkedalen. Det var meningen att vi skulle varda från Olavsbu och ned Rauddalen, men det låg snö ned hela dalen så vi gick ned till Skogadalsbøen och arbetade i Storutledalen i stället. Fredagen den 13 juli gick vi Skogadalsbøen-Fondsbu om Urdadalen. Det låg mycket snö från Urdadalsbandet och ned i Koldedalen. Vadet över älven som rinner från Kvitevatnet var vanskligt p.g.a mycket vatten. Det är generellt mycket vatten i älvarna och vått på stigarna i år p.g.a. sen snösmältning och mycket regn. Det går bra att betala med kort på Skogadalsbøen.

Riktig: "Aure" i ordboka

Det kunne jeg nok si, men jeg ville ikke bli lyttet til. Jeg kunne tenke meg maling på fjell dersom det absolutt ikke er noen annen mulighet, men det jeg hittil aldri vært borti. Jeg har ikke trengt å frakte stein mer enn noen 100 m. Der det er lite stein kan en bruke kilevarder, altså en oppreist stein som kiles fast med små steiner. Der det ikke er stein (myr f.eks.) kan en bruke staker.

Jeg skjønner ikke hva du har for grunn til å mene att jeg leser Merkehåndboka som faen leser bibelen. Det står ordrett: "Det skal ikke merkes på fjell eller stor stein." Da kan jeg vel ikke gjøre akkurat det som det står at en ikke skal gjøre? I tillegg kan jeg si at dette understrekes på hver eneste samling vi har.

Det er ikke jeg som bestemmer hvilke ruter som det skal settes opp dugnad på. Jeg er kun dugnadsleder, d.v.s. jeg leder jobben for en dugnadsgjeng. Ruten fra Bjordalsbu til Iungsdalshytta har jeg ikke vært på, så den kan jeg dessverre ikke ta ansvar for. I DNT Oslo og Omegn er det Driftsavdelingen som for hvert år bestemmer hvilke ruter det skal settes opp vardedugnad på. Det gjøres på bakgrunn av rapporter fra frivillige inspektører, som skal gå over rutene, men det er f.eks. en inspektør for Skarvheimen og han rekker jo ikke å gå over alle rutene hvert år. Meldinger om dårlig merking bør du sende til DNT Oslo og Omegn, Driftsavdelingen, Postboks 7 Sentrum, 0101 Oslo, e-post: [email protected]

Jeg driver med dette hver sommer, så du må tru meg når jag siger at det ikke er noen problem med den jobbinga, i hvert fall ikke i de fjellstrøkene som vedlikeholdes av DNT Oslo og Omegn (Hardangervidda, Skarvheimen, Jotunheimen, Breheimen, Gausdal Vestfjell, Rondane, Alvdal Vestfjell og Femundsmarka). Det er jo ikke snakk om kjempevarder som de gamle vardene langs Nordmannsslepa. En brukbar varde som den på bildet nedenfor bygger to personer på en 10-15 minutter. Omlegging skjer nok oftere enn du trur, ikke de store omleggingene, men at en flytter løypa på en strekke av noen km av en eller annen grunn. Jeg har ikke prøvet å ta vekk maling, men ifølge de som har prøvd er det stort sett umulig å fjerne den helt. Å si at varder forurenser syns jeg er overdrevet. Det kan være med sånne "turistvarder" som en finner en del steder langs de store bilveiene, men en varderekke langs en sti som på det nederste bildet er jo ikke særdeles iøynefallende. Å rive ned slike varder er hærverk.

Det kommer selvsagt an på hva slags terreng det er. Jeg har bare drevet med merking i fjellet, og der er det jo vanligvis ingen mangel på stein til vardebygging. I birkeskauen kan en merke med rødmaling på trær, men da er det rød ring som en gjør bredere jo tynnere treet er.

Som jeg skrev så er det varden som viser vei, ikke T:en. Varden er mye høyere enn 12 cm og synes godt, også på avstand. Merking på fast fjell og jordfast stein er ikke tillatt fordi merkingen skal kunne fjernes dersom ruten blir omlagt eller nedlagt. Det er selvsagt heller ikke tillatt å merke på fornminner, gamle murer, steinbruer og lignende. Jeg håper at dugnadsgjengene følger den instruks som er vedtatt av DNT, Forbundet Kysten og Friluftsrådenes Landsforbund i fellesskap og ikke merker etter personlig mening. Jeg legger vekt på å utføre arbeidet sånn som det er pålagt selv om jeg personlig syns en del saker er dumme. Hvis hver gjør som den vil får vi anarki.