marmotta

Här är en provisorisk mapp med 27 bilder. Den ligger kvar tills jag kommer mig för med att lägga upp hela turen på weben. http://www.huthyfs.com/skarvgal/index.html

Tack för beskedet, det låter höra sig. Jag startar från Myrdal måndag den 22/7, passerar Østerbø den 24 och räknar med att passera Iungsdalshytta den 26. Enligt långtidsprognosen ser det att bli ganska torrt fram till dess, vilket kan vara väsenligt, kanske också rätt varmt kring den 21. Förra gången jag startade en tur i Myrdal var den 25/7 2006 - men det året var extremt, säkert det varmaste jag upplevt i norska fjällen, och förhållandena var perfekta (turen gick till Krossbu). Jag försökte få lite upplysningar från Iungsdalshytta, men de svarade inte. När jag skrev Østerbø hänvisade de mig till DNT - som alltså skulle veta mer om snö och vatten i deras område än de själva? Sist jag frågade någon på DNT om något var på telefon och damen som svarade läste innnatill i Til fots!

Alltsedan år 2012 har jag använt ett Hilleberg Akto: http://www.huthyfs.com/pyr12gal/images/page63.html Jag har sovit i det i 325 nätter. På min senaste, avbrutna, tur använde jag ett betydligt lättare tält, ett Terra Nova Laser Competition:

Jag hoppas påbörja en tur delvis utanför lederna i Skarvheimen c:a 21/7. Turen går ofta upp till 1400-1500 meters höjd. Hur ser det i allmänhet ut med snösmältningen i dessa trakter hittills?

Har just avbrutit en tur i Sydalperna. Fyra dagar blev det, sedan började det köra ihop sig, p g a snön. Snösmältningen ungefär en månad försenad, trodde kanske en till två veckor i det aktuella området. Siktar nu på en sensommartur (20/8 och framåt) men innan dess ovan diskuterade tur med start i Myrdal 21/7 - är det en vettig tid att börja? Kan tänka mig att avsluta i Haugastøl eller Ustaoset, om det går att köpa tågbiljetter där; annars, en extra släng runt Hardangerjøkulen mot Finse (där det är krångligt nog att ordna hemresan). Vill inte resa med returbiljett.

År 2002 gjorde jag en rundtur i Jotunheimen, på 10 dagar - då tog jag verkligen ut svängarna. Tar man hjälp av grannområdena Skarvheimen och Breheimen kan man lätt få ihop en tur på 14 dagar om man gitter bära så mycket mat. Du kanske kan få impulser från mina bildberättelser på http://www.huthyfs.com/ 2001, 2002, 2003, 2006 och 2010.

Tack, låter bra. Dessutom verkar tågtrafiken, av DB:s site att döma, fungera helt normalt! Funderar på att börja i Voss (så jag får sova lite längre på morgonen) även om det innebär en sträcka utanför lederna (en bit före Stalheim) och kanske inte fullt så omväxlande landskap i början. Eftersom jag kanske inte kommer iväg till Alperna i början av sommaren vill jag göra turen så lång det går.

Ett par veckor på Hardangervidda? För en del år sen gick jag från Nupshallene nära Haukeliseter, längst i syd, till FInse på lite drygt 6 dagar. Jag hade planerat 8 dagar, med lite omvägar, men det dåliga vädret fick mig att korta turen. http://www.huthyfs.com/hard09gal/index.html Så går man åt båda hållen på olika vägar kanske man kan få in två veckor. Själv tycker jag området är som vackrast längst i syd och kring Hardangerjøkulen och tämligen enformigt däremellan. Detta gäller den västra delen. Den östra är väl legendariskt platt och enformig.

Det stora problemet på en så lång fjälltur är väl provianteringen. Nu korsar man väg eller järnväg hur man än gör och vid en del av dem finns turistanläggningar, t ex Sognefjellshytta i övergången mellan Jotunheimen och Breheimen eller Finsehytta vid Bergensbanen (jag tror förresten att Finse 1222 har en matbutik). Man kan kanske komma överens med dem att ta emot matpaket som man skickar med post? Vissa möjligheter finns förstås också på de selvbetjenete hyttene men vad jag minns är det mycket konserver (hermetikker). Kan man ordna med maten går det ju att kombinera Hardangervidda-Skarvheimen-Jotunheimen-Breheimen-Tafjordfjella-Reinheimen-Dovrefjell. Den längsta sydnorska tur jag gjort gick genom Dovre-Reinheimen-Tafjordfjella och tog 13 dagar. Då kunde jag proviantera i Bjorli: http://www.huthyfs.com/drtgal/dovtafindex.html Här är min översikt över de sydnorska fjällområden jag besökt: http://www.huthyfs.com/nortrek.html Som synes värderar jag Rondane rätt lågt.

Dags att återuppliva denna tråd. Just nu är läget mycket oklart beträffande årets första kontinentala tur, eftersom snösmältningen är bortåt en månad försenad. Det gäller alla mina tre områden - Centralalperna, Sydalperna, Pyreneerna. Beträffande de senare har det fallit så ohyggligt mycket snö att en sensommartur är det enda jag kan hoppas på, och f ö något jag aldrig gjort förr, trots sju besök. Blir min försommartur av, blir det senare än vanligt, och då blir min eventuella norska tur det också. Förra året ställde jag in min Norgetur, efter 15 somrar irad! För mycket snö, för mycket regn väntades och banarbeten andfra året i rad kring Oslo S - jag vill inte byta från buss till tåg mitt i natten! Så nu undrar jag, hur har det varit med snön iår i speciellt de trakter som diskuteras ovan? Och är det nån som vet om det även iår kommer att vara banarbeten kring Oslo S?

Det här med DNT:s särskilda privilegier är intressant (om det stämmer). I Sverige diskuteras Allemansrätten, som till skillnad från Friluftsloven inte är en egentlig lag, utan bygger på sedvänja. Vad som aktualiserat diskussionen är den tilltagande omfattningen av organiserat kommersiellt friluftsliv och organiserad bärplockning. En del (t ex jag) vill se inskränkningar, men jag är då emot iden att t ex STF skulle särbehandlas därför att den organisationen är "ideell". Slitage, nedskräpnig, störningar av näringsverksamhet, djurliv, etc. torde inte ha något direkt samband med vinstutdelning. Det vore som sagt intressant att få belägg för att DNT särbehandlas; när jag läser Friluftsloven hittar jag faktiskt ingenting om organiserad verksamhet i stora grupper. När det gäller bärplockning hittar jag bara restriktioner angående hjortron (multer) i de nordligaste fylkene.

Om vi tar Snøheim först, så finns ju redan bekväm stig in i Dovrefjell från Kongsvoll, mot Reinheim, Minns jag rätt går det farväg till Snøheim, och det rimliga är väl att spränga bort den, om det inte är för dyrt. Det är nu inte det enda området med störande vägar. I Jotunheimen skulle jag gärna se att vägarna till Leirvassbu och Styggedalen försvann; vill minnas att det även finns väg och busstrafik ända fram till Spiterstulen. Vägen kunde väl åtminstone kortas? Stugor intresserar mig inte; i fjällen är det tält som gäller. Från år 2001 till 2011 (2012 blev det ingen Norge-tur) erinrar jag mig övernattningar i betjente hytter endast på Fondsbu (vid väg!) och Finsehytta (vid järnväg och cykelväg, efter avslutad tur), en natt i en jaktstuga, e.d. i Reinheimen, (jag var magsjuk och hade fått gå långt för att hitta tältvänlig mark) samt Trulsbu, av ungefär samma skäl. Ett år ville jag undvika landsvägen där Fondsbu ligger, men då hade jag behövt korsa en älv av okänd svårighet - och där vill förstås inte de som driver stugorna ha några broar! Den tillrättaläggning som är svårast att vara utan är väl broar. Jag har gått genom Breheimen från Nysætri till Sognefjellsvegen och tror att det varit omöjligt utan broar. T-märkningen anvisar då strängt taget den enda möjliga vägen, men är en hjälp på högre höjder, i dålig sikt. I övrigt har jag märkt att man på flera håll (efter direktiv av myndigheterna) lägger ner stigmarkeringar; motivet ska vara att kanalisering av vandrandet minskar slitaget och påverkan på djurlivet. Stugpersonal jag talat med ifrågasätter detta. Mellan Sjoa och Torfinnsbu är markeringen nedlagd fram till sluttningen mot Svartdalen, och det är först där det märks skillnad, ty det tryggaste vägvalet ned är inte särskilt lätt att se. På Raudalsbandet är det tätt med markeringar, och där är vägvalet verkligen känsligt - ändå tror jag inte den markerade vägen är tryggast. Jag har gått en del utanför lederna, fr a i Dovrefjell och Reinheimen, och en observation är att där inte DNT markerar så gör andra det, och kanske mer! I norra änden av Dovrefjell finns en naturlig färdled ned mot Eikesdalen (tror jag det är), ej markerad enligt kartan. I själva verket är den rösad på bägge sidor om älven!

Meningen med detaljerade packlistor har jag aldrig förstått. Redovisar man packningen i grupper för olika ändamål blir det genast överskådligare. Här är en beskrivning av min packning, med lite förklaringar om hur och varför; efter 700 vandringsdagar har jag lärt mig en del. http://www.huthyfs.com/minpack.html På en kontintental tur i juni-juli brukar jag sikta på 15 kg. Då har jag mat för en vecka (plus en del extra), gas för 2 och kartor för 3 (de brukar väga nära 1 kg). I fjällen bör en 15-kilospackning räcka för 10 dagar; det är en del år sen jag gjorde en sådan tur. Jag har packat 13 kg för 7-8 dagar. Vikten är utan stavar, som snarast bidrar med negativ vikt på branta passager, dvs. de minskar belastningen på leder och senfästen. De väger iaf 500 gram. På kontinenten brukar jag som mest ha 1 liter i flaskan, i fjällen behöver man sällan bära vatten alls utom på höga övergångar. Så den som vill kan säga att jag har 15,5-16,5 kg på en 10-dagarstur i fjällen. Kläderna på kroppen väger mindre än 2 kg; skorna (900 gram) är den tyngsta detaljen, förstås.

Fjällen har kommit att betyda allt mindre sen jag gick i pension år 2006. Det året gick jag 11 dagar i Skarvheimen-Jotunheimen - de följande 6 åren har jag inte gått någon tur längre än 7 dagar, vad jag kan minnas, och iår blev det ingen tur alls. Skälet är att jag numera kan göra en tur på sensommaren, slutet av augusti till början av september, i Alperna. Det är vid en tid då den värsta högsäsongen precis har ebbat ut och den tiden kunde jag inte utnyttja så länge jag arbetade. Ändå gick jag i Norge 15 somrar irad. Ett problem med Sverige är att tågen är så pass fulla att jag måste beställa returresa i förväg och alltså beräkna hur många dagar jag är ute - när jag reser till kontinenten eller Norge är det alltid utan returbiljett och då har jag ingen aning om när eller var turen slutar. Men visst, jag har funderat på Vindelfjällen eller Padjelanta. Fast nästa år, om arbetena kring Oslo S är klara, vill jag försöka den uppskjutna turen som jag diskuterat här, i vildare delar av Skarvheimen. Och den sommaren fyller jag 69 år så vem vet om det blir fler vandringssomrar? Enda turen jag gjort med början och slut i Sverige var till Jämtlandsfjällen 1997 och då hade jag en toppbestigning av Helags som reservdag och allt stämde precis. Sen har jag också vandrat fem dar i Sverige på en tur som började (Dunderland) och slutade (Junkerdal) i Norge.

Bilder: http://www.huthyfs.c...2gal/index.html Funderingar, scrolla till 2012: två turer, inga fjäll: http://www.huthyfs.com/history.html Liten övning: det fanns ingen bäck nära fäboden och vattnet var avstängt (även om slangarna vägledde mig när markeringarna försvann). Hur klarade jag matlagningen?

Här är lite bilder från min sjunde sommar i Pyreneerna: http://www.huthyfs.com/pyr12gal/index.html Siten huthyfs.com har f ö bilder från alla mina turer (inklusive 11 norska fjällturer) sedan 2001, digitala (och därmed högre kvalitet) fr o m 2006.

Ett par frågor till. Jag har en rätt klar bild av turen fram till Austre Flågrunnsvatnet. Ska jag vidare ned genom Nordre Haldalen verkar det bäst att följa Haldalsånes nordsida - ån måste alltså korsas - och sedan försöka korsa Fødalsåni norr om sjön, för att sedan följa stigen på kartan ned mot Iungsdalshytta. Några problem med detta?

Tack för tipset, men nattbuss är jag för gammal för. Annars är förstås frågan vad läget kan vara kring den 26-27/7. Kanske bara att göra som när jag vandrar på kontinenten, sätta igång och gå och fråga (vid Østerbø) när det blir aktuellt; jag har en reservplan. PS den 16/7: Har kommit fram till att är lika gott att starta från Myrdal. Men jag väntar en vecka med att beställa resan; dels vill jag se om det sker ngn som helst ljusning i det grå värdet (har det varit så hela tiden??), dels vill jag inte resa hem före den 6/8 när det 'ntligen går tåg hela vägen till och förbi Oslo S.

Nyss hemkommen från Pyreneerna (19 dagar) har jag plockat fram mina norska kartor och studerat den här turen igen. Den ser ut att vara genomförbar. Är det någon som har färska rapporter om snöläget i de aktuella områdena? Jag hade tänkt börja i Stalheim, gå vidare mot Myrdal, Vosseskvalen, Hallingskeid, Øvstebø etc. Lite förargligt att nattåget till Voss inte går hela vägen från Oslo S, utan man måste byta i Drammen, vilket minskar nattvilan med en timme. Förra året var det ungefär likadant, men med byte i Hønefoss - ännu senare! - vilket fick mig att avstå alla tankar på turer utgående från Bergensbanens stationer. Man är framme i Voss 5.30 ungefär, sen går ingen buss förrän 10 om jag läst rätt. Kanske man kan lifta från lämplig punkt i Voss ??

Är det ett kvinnligt problem? Jag har bortåt 700 bergsvandringsdagar i fjällen, på kontinenten, i Skottland och på Korsika. Speciellt på kontinenten frågar folk ofta om jag är rädd. Hemmavid undrar också en del hur det går med mig om jag bryter benet och blir liggande i vildmarken. Jag brukar svara "då dör jag". Jag lovar, sen vill ingen diskutera saken mer.

Kanske inte så mycket pubar, men Cairngorms är nog själva hjärtat av högländerna: http://www.huthyfs.com/scotgal/scotindex.html M h a en karta bör man kunna se kortare varianter, och kanske fler besök i byarna.

Är du i god form är dagsetapper på 20 km ingen orimlighet. Mig tar de kanske 7-9 timmar beroende på terrängen. Jag har god kondition för min ålder, men jag är inte ung, 67 år. Det som verkligen drar ned hastigheten (för mig) är blockterräng, där kan det gå möjligen gå ned till 1 km i timmen. Om du inte har specialutrustning med, för ex.vis foto, är 20 kg mycket för en veckolång tur.

Är inte det lite i utkanten? Claes Grundsten beskriver många färdvägar utanför lederna i en av sina böcker. En variant jag funderat på är att börja i Hemavan och leta mig norrut förbi Ältesvattnet, vidare mot Randalen, över gränsen, ett kort stycke i Ranafjellene och sen över E6 och vidare upp i Saltfjellet - fast då blev det ju inte en ren svensktur denna gång heller. (Vad jag gjort i Sverige: 1) Jämtlandsfjällen 9 dagar, med 2 dagar i Norge; 2) En tur i Saltfjellet-Sulitjelma, 14 dagar, varav 5 i Sverige). En längre variant skulle börja i Ammarnäs och Ammarfjället. Vad som drar till Norge är väl bl a tradition: jag har nu varit där 15 somrar i rad och min första tur utanför Alperna var i Jotunheimen 1994 - jag passade på att fylla 50 år på den turen. Sen är det rätt bekväma förbindelser, i ett par fall går det ju tåg ända upp på fjället. Det är väl (i Sydnorge) bara Trollheimen som ligger avigt till. Många som reser till svenska fjällen bokar långt i förväg, kanske redan i april, tur och retur - jag reser nästan aldrig med returbiljett. Till Vindelfjällen skulle jag knappt våga resa utan att ha hela resan bokad, och det låser en förstås. Ännu en sak med svenska fjällen: det är gott om mygg.

Tack, jag har ritat in alla tipsen på kartorna. En annan variant är kanske att haka på den som du gjorde, genom Liahovddalen - efter att först ha följt Langedølas östra sida. Valet beror lite på varifrån etappen startar och när det är lagom att slå läger för dagen. Fortsättningen efter Fødalen håller jag öppen. En fråga till: rv 50 löper utmed Urevassfjorden och Strandavatnet. Mellan Skridusætri och Skriunøse, där vattnet är som smalast, ser det ut att gå en bro. Är det så? Det skulle öpnna för en intressant variant.

Tack för svar. Jag har läst den där rapporten tidigare, men behöver kika igenom den en gång till. Mitt tält är ett Hilleberg Akto, enmans, men rätt stort när man sätter upp det! På trångt utrymme med stenar och rötter att undvika blir det ofta fel och jag får göra om. Jag vill förstås ha gräs och mossa! Jag utgår från att der är reltaivt lätt upp till 1400 m höjd, men området norr om Øljuvatnet är rätt högt. Jag skulle vilja försöka gå så nära sjön som möjligt, med utvikningar om älvarna och bäckarna tvingar mig till det. Hednedalsvatnet ligger vid T-leden mellan Hallingskeid och Østerbø, som är inplanerad, ja. Jag räknar med 3 1/2 dagsetapp från Stalheim till Østerbø, därefter uppstår flera val.