haraldn

Streken skal ifølge Merkehåndboka være 3 cm bred, overligger skal være 11 cm og stapelen 9 cm, men en går ikke med målestokk. Det blir øyemål. Det kommer også an på hvor mye plass det er på varden. Og så er det varden som viser vei, ikke T:en. T:en er en signatur som viser at det er Turistforeningen sin rute.

Det är nog inte så spännande som du tror. "Sextus" är ett romerskt mansnamn. Jag antar att det betyder "den sjätte" helt enkelt. Det fanns också en numera nedlagd gruva i Rørosfältet som hette "Christianus Sextus". Johan Falkberget arbetade där som barn och skrev senare en romantrilogi med samma namn.

Jag anbefaller Compeed gnagsårsplåster. Sätt på plåstret enligt anvisningarna och låt det sitta tills det faller av. Då har såret läkt under plåstret, men huden kan vara tunn. Ska man gå mycket kan det vara bra att sätta på ett nytt plåster för att skyda den tunna huden. Det är inga problem att gå med gnagsår om man har Compeed på. En fördel med Compeed är att de har uttunnade kanter så att det blir en jämn övergång till huden utanför plåstret. En del andra plåster har tvära kanter som lätt fastnar i sockorna så att plåstret rullas av när man går. För att förebygga använder jag tunna nylonsockor (typ damsockor) närmast foten och ullsockor utanpå. Då blir gnidningen mellan ytter- och innersockorna, och inte mellan sockorna och huden. Nylonsockorna får gärna vara rätt små så att de sitter stramt på foten.

Det var en intressant förklaring. Teknisk skrift är väl skrift på ritningar mm. Sådan gjordes ju ofta med tuschpenna och schablon och det är förstås lättare att skriva "ö" med schablon än "ø".

Det är likadant på gamla danska kartor, även på kartor som är tryckta före kriget, t.ex. en järnvägskarta från 1932.

På en del norska kartor, t.ex. Cappelens Bil- og turkart 1:325 000 (tryckt 1994), används svenskt/tyskt "ö" i namnen. Däremot används norskt/danskt "æ". Är det någon som vet varför man inte använder norskt/danskt "ø"?

Fiskars har en liten lätt. Den har också hölster som kan fästas i bältet.

Alltså ska man ha manuellt gear. Med automatgear har man inget bruk för vänsterbenet.

Jag sökt litet mer på det här med EU och allemansrätten och tror jag har hittat det som ligger bakom. Det har dock inget med EU att göra. Det som ligger bakom är troligen ett tilläggsprotokoll till Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Protokollet handlar om skydd för äganderätten. Man skulle kunna göra tolkningen att allemansrätten strider mot ett sådant skydd, men en sådan tolkning är inte given. Sverige har skrivit på protokollet och för att uppfylla det har skydd för äganderätten skrivits in i Regeringsformen (en av Sveriges grundlagar), men i samma paragraf i Regeringsformen har man också skrivit in att alla har tillgång till naturen i enlighet med allemansrätten. Det betyder att allemansrätten i Sverige nu har ett starkare skydd än den hade tidigare, eftersom den nu kan upphävas bara genom två riksdagsbeslut med mellanliggande val.

Ja, det verkar så. Allemansrätten är inte historia i Danmark. Det som aldrig har funnits kan inte bli historia. Jag har sökt vidare på nätet. Den svenska Junilistan (ett EU-negativt parti som har ett mandat i EU-parlamentet men misslyckades med att komma in i Riksdagen) försöker ge intryck av att EU hotar allemansrätten. Några konkreta belägg ger de förstås inte. Några EU-negativa bloggare som gör liknande påståenden har jag också hittat, men inget mer på svenska. Mer intressant var det här dokumentet som jag hittade: http://www.caledonia.org.uk/land/documents/Community-Rights-and-Access-to-Land-in-Scotland.pdf Det visar att man 2003 införde något som liknar allemansrätt i Skottland och inspirationen delvis kom från Norden. Motsatt utveckling mot den påstådda alltså.

Vad är det för EU-direktiv? Finns det något konkret förslag eller är det bara ännu en av alla myter om EU som är ute och far. Jag googlade på EU och allemansrätt/allemansrett men det mest relevanta (och tillförlitliga) jag hittade var denna text från den finländska statens miljöförvaltning: "Europeiska unionen försöker inte likrikta allemansrätten i EU-länderna, eftersom den i varje land bygger på lokala förhållanden och sedan gammalt är en del av landets kulturhistoria." http://www.ymparisto.fi/default.asp?contentid=199183&lan=fi&clan=sv Allemansrätt med ungefär samma innehåll finns i Finland, Sverige och Norge, men många svenskar och norrmän är övertygade om att det bara finns i det egna landet. Kanske är likadant Finland, men diskussionen där förs ju mest på finska och det kan jag inte. I Sverige är allemansrätten grundlagsfäst och det finns inget riksdagsparti som vill avskaffa den.

Nej det är inte rödsildre (Saxifraga oppositifolia). Det är, som det står i bildtexten, lodnebergknapp. Den har sin huvudsakliga utbredning i bergstrakter i Syd- och Västeuropa. I Norden finns den främst Jotunheimen med enstaka förekomster på andra håll i fjällen och i Nordnorge. Utbredningskarta

Det vore förstås illa för dem som kommer i vägen för tsunamin, men för jorden och dem som överlever vore det bra. Det skulle ju bli mera plats och minskad resursförbrukning.

Och varifrån ska DNT då få pengar? Ske de som levererar varor och tjänster till DNT inte heller få betalt? Ska de anställda i DNT arbeta utan lön?

Det här är väl ett något vanskligt spörsmål. Jag är böjd att hålla med Morten, men man kan ju se det från en annan sida också. Det finns en marknad, d.v.s. det finns folk som är villiga att betala. Ska DNT låta europeiska kommersiella aktörer kapa åt sig alla pengarna eller ska DNT försöka få en bit av kakan? Det är ju till stor del DNT som har byggt upp den infrastruktur som är förutsättningen för fjällturismen. Världen förändras och det är väl ofrånkomligt att även DNT måste följa med, men personligen tycker jag att de bör vara en bromsande kraft, inte en pådrivande.

Det är vanskligt att klara sig i vildmarken med 7,5 kg säck. Så lätt packning förutsätter nog att någon har kört in virke och satt upp hytter och i tillägg att någon har kört in proviant.

Tänka sig! Inte visste jag att det var DNT som låg bakom bilismen, vattenkraftsutbyggningen, lantbrukets modernisering, globaliseringen, ja tydligen allt modernt. Det verkar inte som om de nöjer sig med att förstöra Norge heller. De har ju sett till att samma utveckling har skett i stora delar av världen. Båttrafiken på Gjende trodde jag var ett familjeföretag, men de kanske bara är bulvaner för DNT.

Ett enkel bro kan vara en flat häll som ligger över vattendraget.

Efter befaringen jag skrev om så gick vi från Yksendalsbu till Fondsbu men jag minns inget speciellt från vägen upp i lia så det var väl inte så mycket att lägga märke till antar jag. Det är stolpar ett stycke där också, ja, och rätt mycket kratt. Det verkar bli mer och mer kratt i fjället så röjning av kratt är ett vanligt inslag på dugnaderna. En sak som jag minns var att stigen var fel intecknad på kartan när man hade kommit upp och den svänger mot väst. Där går den några hundra meter längre söderut än vad som visas på kartan. En annan sak jag minns är en djävla ur på cirka två km, men den var närmare Fondsbu så den har du säkert gått. Det regnade när vi gick där så det var inget nöje. Kanske var det regnet som gjorde att vi fick vada över Vøloa också. Enligt Till Fots ska den kunna stengås, men det gick inte den dagen i alla fall.

Som dugnadsledare för märkningen hade jag en viss frihet att välja men i stora drag var det förstås bestämt hur stigen skulle gå. DNT kan ju inte märka stigar hur de vill, utan det måste göras överenskommelser, i det här fallet antar jag med Vang kommun och grundägarna. Vang kommun har ju märkt en stig från Sanddalen till Olestøl som passerar Tomashelleren (den som du gick ett stycke). Sedan går det faktiskt en stig mellan Kvithaug och Yksinosen. Den är delvis märkt med blåmålning och lättare att finna när man kommer från andra hållet. Den skulle dock inte användas, förmodligen för att man inte ville ha en DNT-stig in bland hyttene. Före dugnaden var jag på befaring med den som arbetar med detta på DNT OAs feltavdelning och en av hytteägarna på Kvithaug. Egentligen var avsikten att stigen skulle längs nordsidan av Yksnin bort mot Yksendalsbu, men där var väldigt igenväxt med kratt. Jag visste också att vi skulle vara lite kort om folk på dugnaden så jag föreslog att vi i stället skulle lägga den rakt upp mot stigen mellan Bygdin och Yksendalsbu, vilket godkändes. Sedan for jag upp några dagar före dugnaden för att gå upp stigen och märka den provisoriskt med plastband. Jag försökte att bruka existerande stigar så mycket som möjligt. Söder om Yksinosen fanns en hel del reinsdyrtråkk som jag kunde bruka, men på nordsidan var det sämre. Närmast bron fanns en gammal stig, men den går helt intill hytta som står där, så den tyckte jag inte var lämplig att bruka. Därmed måste jag gå åt vänster och över blötmyra. Det är jag väl inte helt lycklig över, men jag såg ingen annan möjlighet. Jag kan väl tillägga att jag i rapporten påpekade att man borde hålla ögonen på denna plats och lägga gångbana om det skulle bli stort slitage. Nu verkar det ju inte som det har blivit så stor trafik. Fortsättningen uppöver svänger lite fram och tillbaka som du skriver. Huvudorsaken till detta är att jag ville undvika att lägga stigen genom alltför mycket kratt. Dessutom försökte jag lägga den så torrt som möjligt, men som du skriver så går det ju inte att helt undvika våta partier i sådan terräng. Jag var ju också ute i augusti och det ser väl lite annorlunda ut i oktober. Jag gick fram och tillbaka åtskilliga gånger innan jag hade hittat en väg som jag tyckte var rimligt god. Jag tror jag vet vilken plats du avser i punkt 3. Jag kan förstå att du lurar på varför stigen först går åt höger och sedan åt vänster och inte bara rakt upp. Där stigen svänger åt vänster går den upp på en liten höjdrygg och nedanför den (på vänster sida så som du gick) var det väldigt tätt med einerkratt och på höger sidan om ryggen är det myr. Man kan naturligtvis alltid diskutera detaljer i vägvalet, men jag gick som sagt fram och tillbaka åtskilliga gånger för att undersöka olika möjligheter. Till slut kan jag rekommendera ett besök på Tomashelleren. Det är ju en av DNTs högst belägna hytter och ligger fint vid ett vatten med flott utsikt mot Jotunheimen. Utöver de märkta stigarna dit, kan man gå direkt mellan Fondsbu och Tomashelleren. Det är lättgånget och tar cirka sju timmar. Jag har skrivit lite om dugnad på min hemsida och lagt upp lite bilder: http://harald.nordius.se/dugnad.htm Tomashelleren: PS Vad är du vill veta om lia ovanför Yksendalsbu? Är det den där stigen till Fondsbu går du menar?

Eftersom det är jag som har lagt traséen för stigen mellan Tomashelleren och Yksendalsbu, kunde det vara intressant att veta var du lurte på varför den gick där den gick. Kanske jag kan förklara, om det inte är förklaring nog att det är en svensk som har lagt den

Spår sparas alltid i huvudminnets spårlogg och det är dem man kan hämta med "Receive from device". Där ligger upp till 10.000 spårpunkter. Har du ställt in spårloggen på att skriva över när det blir fullt, så är det de 10.000 senaste som ligger där. Annars är det de 10.000 första sedan du senast raderade loggen. Man kan ställa in att spår dessutom ska sparas på minneskortet. Då får man spåren som gpx-filer och det blir en fil per dag. Man kan föra över filerna till datorn genom att ställa om GPS:en till USB Mass Storage Device (eller genom att ta ut kortet och sätta det i en kortläsare). Mapsource kan läsa gpx-filer så det är bara att öppna filen om man vill ha in spåret i Mapsource.

Kultur betyr "dyrking". Kulturlandskap er altså dyrket landskap. Mark og kulturbeiter regnes dit. Fjell er vel i stort sett ikke kulturlandskap, men f. eks. en setervoll kan nok anses for kulturlandskap.

Eftersom jag är en av "mafiamedlemmarna" som använder en ferievecka varje år till att märka stigar ska jag försöka förklara hur det ligger till. Nej, det är nog aldrig så dimmigt att man inte ser stigen, men det kan komma så mycket snö att man inte ser stigen. Är man ute under snöfallet så blir sikten också dålig, och då det behövs tät vardning. Att det står varder var femte meter har jag dock aldrig sett. När jag håller på med märkning har jag som mål att det ska vara i genomsnitt 30-40 varder per km, tätare i ur och glesare där det är tydlig stig. I år är det väldigt lite snö i fjällen, vilket gör att man på många ställen går i ur, där det vanligen ligger snö. Har du gått i en ur som var dåligt märkt så kan det bero på att det låg snö det året man vardade så att man inte kunde varda. Målning är man återhållsam med. Framför allt är det förbjudet att måla på fast fjäll och jordfasta stenar. Tyvärr finns det på sina ställen gammal sådan målning kvar och den är i stort sett omöjlig att få bort. Varder märks med ett rött T i måttlig storlek (10-12 cm) för att visa att det är en DNT-stig. Man behöver inte märka alla varder, men i ur brukar jag göra det, för att det ska vara lättare att se varden. All DNT:s märkning är godkänd av grundägare och myndigheter och ska föregå enligt Merkeinstruksen. Trivs man inte med att det är märkt, så kan man ju gå där inte är märkt. Det gör jag gärna själv. Däremot skulle det aldrig falla mig in att riva en varde, vare sid DNT:s eller någon annans, annat än om den är direkt vilseledande.

I delar av Sverige kan man även få TBE (skogflåttencefalitt), som en allvarlig hjärnhinneinflammation, av flått, och det lär ha förekommit några fall i Agderfylkene. Man ska undvika att klämma på flåtten när man tar bort dem, eftersom man då kan klämma ut infekterat tarminnehåll i såret. Det finns specialverktyg för att ta bort flått, men jag vet förstås inte vad som går att få tag på i Norge. Den avbildade fästingplockaren (fästing=flått) som jag köpt på Clas Ohlson i Göteborg är mycket effektiv. Man drar den längs huden så att man drar fästingen åt sidan och den tar även med sig de små som kan vara svåra att ta med pincett.