Håkan S

Ersättning vi försenad buss eller tåg från Vy. 2 året i rad så blir det problem vid resa med Vy.no båda gångerna med buss men i år även med tåg. Resa över 5-6 h till Oslo en Söndag från fjällen blir över 1.15 h försenad vägrar ersättning även när man har köpt ny buss till Göteborg med Vy. Var en person som blev sjuk på vägen och de väntade in ambulans samt att de har samma tidtabell vardagar och söndag in till Oslo kö i minst 5 mil Sände in bevis på försening men fick ingen ersättning. På vägen till fjällen tåg från Oslo några minuter före avgång kommer besked om att tåget avgår från ett annat spår så man måste upp och ner i 2 rulltrappor och springa minst 100 m inne på stationen,det kom inget meddelande till telefonen där biljetten fanns utan kom upp ett meddelande i högtalaren på Norska han endast med någon minut om jag inte kunnat springa med ryggsäcken hade jag missat tåget. Även vid bytet i Lillehammer från tåg till buss så är bussen mkt försenad runt kl 24.00 och man ser ej bra inifrån stationen när bussen kommer så man får stå ute och ha koll på den,och helt nedsläckt buss när man ska upp nästan längst in på 2 v i bussen tur det inte regnade eller var ännu kallare för de som tex skulle jobba på fjällstationer på vägen och ej hade Gore-Tex ställ på sig som jag Året innan så avgår ingen buss från angivna utgång från Oslo busstation till Göteborg fast stått info på informationstavlorna det visar sig sedan att Bus4you kör åt Vy buss och detta ska vist förekomma ganska ofta enligt Chaufförer jag pratade med i Göteborg på Buss4you. Tur att sista bussen från Flixlink ej avgått det bolaget har högre priser än Vy men håller tidtabeller och kör angivna turer enligt tidtabell. Båda gångerna kommer man fram flera timmar försenad i Göteborg och hade jag inte haft släktingar jag kunde sovit över hos hade jag även fått betala hotell när jag skulle resa vidare och sista bussen för dagen redan avgått. I år börjar jag fundera att köra bil hemifrån och fram till parkeringen där turen börjar fast 60-70 mil och inkl Norska vägtullar dubbla kostnaden mot buss eller tåg. I SV är det sämre ersättning vid försenade bussar än tåg, enl Vy information skulle jag fått ersättning när bussen var försenad med över 1h när resan pågått 5-6h. På helgerna är det fler som åker med bussarna och förseningar uppstår vid av och på stigningar men att de har samma tidtabeller på sommaren med resor in mot Oslo på söndagar när många reser tillbaka från hytter till jobb på söndag kväll är ju inte Ok när kö i över 5 mil var ju även de som skulle med flyg till Tex Nederländerna som åkte med bussen och även vägen in till hållplatsen till Gardermoen var ju det kö. Med Norgebussen och Flixlink fungerar det bättre än med Vy och man kan boka om mot en kostnad och ev pristillägg för sen beställning nära avgång men hela beloppet försvinner inte in i Statskassan. Eftersom det finns så litet utbyggt spårsystem så måste man ju oftast åka både tåg och buss och bäst då att slippa byten. I år ska jag till Rondane/Dovre då skulle jag kunna åka tåg nästan ända fram eller kunna slå upp tältet nära Stationen om försenat så lokalbuss redan gått sista turen.(lite större problem att hitta tältplats i centrala Oslo eller Göteborg) https://www.forbrukerradet.no/ Hit skulle det gå att vända sig men de tar väl ut en administrativ kostnad för att upprätta en anmälan om utebliven ersättning.(och nu har det gått för lång tid) Men när Vy inte följer egna reklamations grunder för ersättning är det ju annat än ekonomiska krav som kunder ställer som borde rättas till utan att de tvingas att de följa lagar. En av anledningarna att jag missad ersättning var att jag inte köpte båda biljetterna i ett köp och att jag avbokade nästa resa i god tid när jag insåg att bussen inte skulle hinna fram i tid och trodde då att jag skulle få tillbaka pengarna men icke. När jag åker kollektivt från hemmet till fjällen får jag minst 5 olika resor som ska fungera med byten och mkt bärande med packning.

Det är ju skinnets ursprung som är avgörande för kvalitet allt ifrån 1/2 koskinn till 1/1 Koskinn till Getskinn och att man smörjer in när torkat efter varje användning. Jag har gamla Lillsport skidhandskar i olika fodrade varianter men köpte även enklare i Koskinn duger om man ändå inte sköter dem. För att de ska hålla får man torka den långsamt lägg dem ej på ett element,häng dom på klädstreck i torkrum med ventilation och innan ev helt torra brukar jag ta på den och sträcka ut dem så det inte blir veck och ev att de krymper och sedan på med fett. Älgskinn är ju ändå bättre hållbarhet men troligen för tjockt för handskar har ärmskydd av älg vid svetsning och då gamla militära motorcykelhandskar eller skyttehandskar i getskinn. Sedan är det ju marknadsföring och säljkanaler med skydd mot prisdumpning som gör bla Hesta (bor 5 km från kontor)som gör att de säljs för höga priser. Fördelen med arbetshandskar är ju att de är testade för olika slitage och skyddsklasser. Jag har haft Swedol getskin montage handskar som cykelhandskar och tid i fjällen vid vandring men gått över till i syntet för att torkar snabbare,anv som arbetsvantar(rensning av klipphylla före tältning) och mot kyla och vrider ur vattnet och tar på igen då de även blöta minskar vindavkylningen. Vantarna är även bra för oss fd kontorsnissar eller vi som jobbar med vantar som ej har fått tjock hud,vissa DNT leder kräver att man klättrar lätt och drar sig upp om man går själv och vill få grepp om en sten eller hålla i vajerräcken vid broar. Men ska man hålla värmen får man ha ylle innerst och syntet/läder utv ev inner och yttervantar. När det är kallt är det tumvantar som är enda alternativet och när som kallast även ta ur tummen ur sin "ficka"och värma med övriga fingrar. Jag har HH med fiberpäls när kallt och vid foto de med en öppning i handflatan för att kunna ställa om kameran med fingrarna. När mkt kallt militära getskinn tumvantar med lösa inner handskar. Nu hittat Bula mitten move XXL 135 skr syntet med något vattenavstötande tyg uppger 10T VP i fodrade tumvantar ej provat i kyla än men verkar bra. De bästa handskarna är de som ej kommer bort dvs med liten karbinkrok som man kan fästa i något på ärmar så de ej blåser bort eller glöms vid en rast

Jag har 1L Thermos firmamärket av lättviktsmodell med speciell kork som har en pip som fälls ut,finns även i mat Thermos som väger relativt lite. Alla flaskor i plast även de utan ftalater luktar illa när de blir några år gamla,jag häller ut vattnet och låter de torka och låter korken vara öppen dvs inte påskruvad utan lägger den upp och ner i flaskan. -Ngale flaskan fryser väl sönder om den nästan är full? största fördelen med flaskan är ju att den inte läcker om man ska ha den i sovsäcken. Jag har ju Optimus 207 för vinterbruk i en Trangia (KAP-ARTIC)den har även en isolerad platta i botten som passar i vindskyddet så att köket inte skjunker så lätt i snön+en spritbrännare ev även en Optimus Polaris,köket placeras på en liten bit träfiberlamellskiva går ju även med parkett spill eller en AL och sätter en isolerande skum med tät yta neråt som isolering så den ej sjunker ner i snön. Har enklare dunsockar som lägerskor på vintern och Crocs på sommaren för vad och när luftar/torkar kängor. Man kan stoppa ner sovsäcken i ryggsäcken för extra isolering för fötterna iaf tillfälligt att sova så är nog lite klumpigt om man vänder sig ofta i sömnen. Har man en rymlig sovsäck kan man stoppa ner kängorna i den efter de är avborstade. En liten snöborste typ klädborste med lite grövre borst för att borsta bort snö på kängor och kläder efter tex grävt en tältgrop. Anv en kulle som vindavisare lika spoiler på biltak eller baklucka och placera tältet på ganska kort avstånd om det blåser från det hållet och ev få snöuppbyggnad först efter tältet. Gör snöpinnar av lister eller av spillträ,gör en först och anv den som mall går lätt och snabbt med cirkelsåg och sticksåg för hack att sätta stormlina i.(finns bilder på dessa som jag lagt upp tidigare)om man glömmer någon så kostade det bara lite arbetstid.ist för kanske 50 skr /st i AL. Öva på att gräva bivack före det ev blir akut även att bygga Iglo men då behövs en såg eller en stor skiva ev kan platta till köket anv om ett stort hål för att sätta handen i,såga block åt låt dem frysa på ytan ber på vind kanske 5-10 minuter före man kan börja bygga,gör stort lufthål för ventilation samt ev som skorsten om lite ljus inv.I bivack bygg en köldgrop nedanför sovytan fungerar även bra när man tar av sig kängor.

Liknar den urusla kinesbrännaren jag hade på prov men sålde. Den var opålitlig och svår att reglera kom med 2 munstycken ett för bensin och ett för fotogen. Denna verkar vara för gas.

https://support.bullitt.com/en/

Sålde min 64 st förra året för 1200 skr nackdelen är ju att de har kort batteri tid går åt 2 st 1200 mah om dagen 2400 kanske 2 dag så på långtur så blev det en av anledningarna till 67 st köpet. Största fördelen är ju att du kan byta batteri och att den är mindre och lättare en nyare modeller.

Jag byter även sockar när jag börjar bli kall och de torra kan man ha i tex innerfickor så de lite varma när man väl är kall om fötterna,ta fram vindsäcken och ta av kängor och värm fötterna med händer eller om man är 2 vid armhålan eller under en tröja på magen,sätt sedan på nya torra sockar. Ang turer så får man då vänta till vår/vinter och ev skippa tält och sova i hytta och vara glad för de turer du redan haft om problemet ej går att lösa för att inte förfrysa fötterna då kan det bli problem även i vardagen. Jag satt ju fötterna i varmt vatten i badkaret efter cykelturer innan det blev aktuellt att ta en dusch när det närmar sig att få köldskador börjar det med att då stickningar i fötterna vid uppvärmningen. Det ända lösningen förr var ju att ta ett par stora sockar att dra ovan cykelskorna och skidskor och att sy egna vattenavstötande skydd i galon eller annat de skyddade iaf mot fartvinden även om det läckte in vatten vid klossarna vid pedalerna,eller vid bindningarna. Jag är ju nästan 30 år äldre än du och mina problem började före jag blev 20 år gammal men har ju "bara"fått 1 graden av 4 på köldskador och där blir det ju inte ett medicinskt problem redan vid nästa steg så kan det bli allvar och nödvändigt att trycka på nödknappen på telefonen eller GPS och iaf fråga om råd om inte räddning.

Jag har kollat blodtryck på vårdcentral med dopplermätare i kanske 10 min maskinen jfr blodtryck i benen sitter mätare på båda vaderna och jfr med värden i armen båda i liggande ställning efter att du vilat kanske 15 min,tyvärr eller kanske bra beror på hur man ser det hittades ingen skillnad mellan benen eller armarna i tryck det kan annars vara tecken på något är fel. De dom sa var att om du har hårstrån på tårna så fungerar cirkulationen ok. Anledningen till undersökningen var att jag fryser mer om vänster fot samt har lite kramp ibland i en vad. Jag tror problemen kommer i från cyklat med cykelskor i perforerat tunt skinn utan skoöverdrag på racercykel och blivit kall många gånger och åkt längd och gått hem från spår före man hade bil och blivit nedkyld och de små blodkärlen längst ut i tårna och händerna som kallas kapillärerna blivit lite skadade. Till problemlösning -ha skoöverdrag vid cykling eller vinter kängor +ev skoskydd och bästa ullstrumpa du hittar -turåkning kängor med isolerad sula med stövelbindning (har låga fästen med krokar på sidorna av skidorna som kabel spänns ner mot) typ Haglöfs Alaska mod varianter Alfa har något som heter expedition,finns röda stora kängor med SNS bildning tror märket Alpina. -elektriska sockor(passar väl bra till en elektriker) jag har köpt Alpenheat(från varuste FI men uppfattade inte att batteri ej ingick) men ej köpt batteri än och provat kolla med de som åker långlopp i tex Ski classic tex (Köp inte några kinse kopior och få skadade fötter) -värmekuddar att lägga i rymliga kängor engångs eller flergångs

-Sätt upp tältet direkt om det inte är varmt och vindstilla. -Hämta vatten både till kvällen och morgon det kanske regnar även om prognosen säger något annat. -Byt om till varma kläder. -Sätt på maten -packa upp sovsäck och skaka upp den för att få dunet jämnt fördelat och "fluffigt"dvs luft i säcken -kolla om det ev finns stenar eller rötter under tältet,jag har en äldre udda tältpinne typ fjällräven med som nästan fungerar som en spade den kan jag få upp även lite större stenar med,går inte detta tar jag min lilla bit cellplast som jag har i ryggen på ryggsäcken för att inte känna av vass utrustning och lägger den under tältet på stenen. -kolla var marken är jämnast ev lutning och om någon grop lägg kläder i den inne i tältet och blås upp liggunderlaget. -jag har egen torkad mat på tur och har en flaska med stor öppning och fyller på torrvaror på morgonen och fyller på vatten under dagen och skakar om och ev fyller på mer vatten till svällt klart,kan ta flera timmar det går även åt lite mindre gas när vattnet blir lite varmare än från tex ett vattendrag med snö i andra änden av sjön och du får en bättre konsistens utan att röra om så mkt i kastrullen och kan ha på låg värme direkt och ev kunna göra något annat i närheten av köket. -om riktigt oväder leta upp et stort klippblock och sätt upp tältet i lä och hjälper inte detta så ligg på knä och sätt upp tältet,en eller 2 pinnar i marken eller en staglina som binds i ryggsäcken tex med liten lätt carbinhake,sätt i stänger i tältet för att tältet inte ska blåsa iväg ev ner för en brant eller i ett vattendrag.Sätt i stängerna och fäst alla staglinorna och lägg stenar på pinnarna sätt sedan i markpinnarna,spänn upp tältet hårt. -om det blåser och regnar och ytterväven ligger på innertältet lossa på upphängningar,stoppa in allt löst i ryggsäcken i absiden så det inte blåser bort -lägg vattenflaskor så länge vatten i,mellan tältdukarna så du kan nå dessa genom att bara öppna lite på blixtlåsen tex på HB unna -ställ ut disken utan yttertältet och samla regnvatten till diskvatten så länge det ej blåser så mkt att byttor blåser bort och ev skadas eller att du aldrig mer hittar dem.

Höll för 14 d i Breeheimen men tog en del stryk Garmont dakota gtx Klumpiga och tunga och torkar på 2-3 dagar om det kommit in mkt vatten,väger nog då dubbla torrvikten.Ska vara 2.5 mm läder och nog redan gått igenom 1mm ,hur mina smidigare Crispi valdress hade sett ut undrar och hur lättvikts skor i syntet ser ut finns ju här beskrivits. Jag har ju redovisat vad som hände med syntetkänga av samma märke som såg lika robust ut före användningen(Garmont tower gtx 2.0 Men håller många turer var andra turen ca 1 månad totalt + lite träning och inga skoskav eller andra problem men ovan kängan tog skenbenet rejält med stryk när det fick närkontakt med en stor sten och svullnade upp som 2 golfbollar hög och stor svullnad och fick bandageras hårt men gick ej av och benet var ok att gå med dagen efter men var mkt svullet flera dagar till tog över 1månad innan bulan var borta,när man hade Lundhags Alaska hade benen lite med skydd men de väger ju torra nästan som dessa våta men kunde anv för vadning om strumpor togs av då slapp man bära sin Crocs till vad och ev runt tältet när kängorna är blöta. Anledningen till att Lundhags gick i pension var att de vadderade ger lite mer vriststabilitet och att sulan blivit hård och hal men anv till fjällskidorna.

Om det är den usa länken du menar så är den skriven av en författare som skriver om div fritidsaktiviteter och ingen forskare. Jag har en bok om åska den ska jag leta upp och länka senare,bättre läsa böcker eller artiklar skrivet av vetenskapsjournalister som ibland är 4-5 högskoleingenjörer. Kommer ihåg något om man skulle stå bredbent en bit från ett träd så skulle strömmen som jordar i marken gå från ev blixtnedslag i trädet vidare in i ena benet och via buken ner i andra benet och vidare i marken tills strömmen blivit ofarlig(iden att ström inte ska gå igenom hjärtat som då skulle få fel i elektriska signaler som styr hjärtfrekvensen(sinusknutan). Man får normalt brännskador av blixtnedslag om man inte får hjärtstopp eller så mkt ström att inre organ blir sönder brända men efter som man består av 67% klarar man ganska mkt uppvärmning innan man får större värmeskador i väsentliga organ. De är nog större riska att drunkna vid vad eller förolyckas av fallskador än att träffas av blixten om man kollar väder före en tur,men det jag upplevt är ju att det kan var fint väder i början av turen och några dagar senare åska.

HB unna :Spänn inte ner yttertältet så hårt mer än när det blåser och öppna blixtlås under takhuv åt båda håll så mkt det går så det inte ev regnar in. Jag spänner ut yttertältet med en extra lina och klämma i väven vid en förstärkning så får en 60 L säck plats om du kopplar ihop höftbältet och drar ihop det,lägger stavar eller kläder för tork i andra lilla absiden och ev isyxa och stegjärn tex. När jag ev ska komma åt för att vända på kläder eller lagt något jag måste ha så kopplar jag loss så många fästen för innertältet så jag når till prylarna. Om utr ändå inte får plats kan man lossa på upphängningen lite på sidorna för att dra in inner tältet något. När inte detta tält väntas behövas har jag ett HS ringstind sl 2p det klarar de flesta dagar även på kalfjäll med branta sidan mot vinden. Jag provade lätta 1p tält inne i Dec under 1kg och lite över men de var för små och om jag ska gå upp till 2p så blir de inte mer än 100-200 gr lättare än ringstind och mkt kallare. Om ev fler tester får det bli käpptält men då måste man helst ha Al stavar och de väger så mkt extra jfr med kolfiber/Al så vill inte byta. Man lyfter ju stav vikten vid varje stavtag och blir mkt energi som försvinner till värme som då ökar vikten i ryggsäcken då du får ta mer mat så då blir total genomsnittlig säck vikt troligen högre än viktbesparingen på tältet samt att man fryser i mesh tält och då går det åt ännu mer mat. Har även provat med lättare kängor men då får jag ont i trampdynan eller i tår då man slår i stenar och risken för vrickningar ökar och mindre slitstyrka och blir våt vid vad eller när det regnar. Största viktbesparingen finns på mat på längre turer och inte bära vatten har max 1/2 L (och då renat) mer än när det ser ut som att det inte finns vattendrag längre fram på led.

Inte mycket man kan göra på kalfjäll mer än att sätta upp tältet på den lägsta punkten i närheten. Ej bra att fortsätta gå och stå upp pågående åska om du inte hinner få upp tältet är det bättre att lägga sig ner på marken,lägg ner ev stavar i metall och lägg dig en bit från stavar och ryggsäck med metallram. Stenar drar ej till sig nedslag mer än ev högsta punkten på ett stor öppen yta. Ryggåstält,Pyramidtält,eller käpptält med metall stavar är sämre än med bågar som jordar ner till marken runt om en person som ligger under dessa. Finns idéer om att dra metalltrådar ner i marken från tältet för att jorda stänger men du orkar ej bära med dig så mkt metall att det skulle bli någon väsentlig skillnad många troligtvis 10 tal kilo krävs vilket är nedgrävt jämte åsksäkrade hus. Våga planera om turen upp på höga toppar och områden med höga åsar jämte relativ plan mark om det är åskprognoser i flera dagar. Gå till närmaste hus,ev grotta eller stenformationen med säkert hålrum under och stanna där till åskan är över. Öronproppar eller öronsnäckor med musik kan vara lugnande när du inget kan göra som påverkar åskan. Jag är Aldrig rädd hemma för åsknedslag men på fjället blir det en annan känsla. Verkar även blivit vanligare med åska nu än tidigare och var inte heller så stora temperaturskillnader på någon dag som det kan vara nu tidigare var det ofta samma väder en vecka i taget även i fjällen.

Har en "gengas"brännare med den går det åt minst kottar/pinnar till men går ej att mata från sidan så passar bäst till mindre mängd vatten ok till koka gröt då brinner länge och jämt pga att bränslet används optimalt. En sidomatad i "titan"är väl den som är lättast att använda och går att fälla ihop. Det bästa med dessa brännarna är att de ger lite mysfaktor och strålningsvärme speciellt praktiska är de ju inte jfr med gas,skrämmer även bort myggor. Nackdelar kan ju vara vid eldningsförbud. Går ju även bra att plocka ihop lite stenar och elda mellan med kastrull på stenarna men kräver de större kastrull eller stekpanna. Man kan ha en hopfällbar "titan"brännare som reserv om gas tar slut eller om man fryser på turer under trädgränsen på vår och höst el vintern.

När man smälter snö Ska man ta lite snö och få den att smälta sedan fyller man på mer snö,då går det fortare och drar mindre bränsle men påverkar ju inte CO. Intressant om han har testat i Absiden med med öppet inner tält och nästan helt stängt yttertält och öppet all ventilation + lite öppnad dragkedja ovan köket och mätt hur mkt CO det blir i innertältet med kastrull och med värmeväxlare. Man ska heller inte sätta på kastrullen före brännaren blivit varm och brinner med blå låga.