Johan2000

Jag har gått över till 2 jackor. En vindjacka (har ett par varianter, beroende på tid på året, båda är cykeljackor från Birk, den ena med nätfoder. Skulle jag köpa en regnjacka idag skulle jag antingen köpa Rab Spark, eller Jotunheims variant med nätfoder. Jag har provat allt möjlig (mycket Gore-Tex) under lång tid och kommit fram till att mycket av skaljackor är för tjocka, för täta, för tunga, tar för mycket plats etc. 3-lagers kläder blir nästan alltid för täta och man blir blöt innifrån. Med nätfoder får man yttertyget bort lite från mellanlagre, bättre luftning och det blir inte fult lika fuktigt på insidan. Har man 2 jackor kan man, om det blir riktigt ***** kallt, använda vindjackan som förstärkning under regn/skaljackan. Ett extra lager med luft skadar aldrig i kyla. Den enda 3-lagers jacka jag kan rekomendera är Klättermusen Allgrön. Men den väger 6 hekto. Du kan dock krocka en bil på den utan den går sönder. När det gäller underkläder (tröja, långkalsonger) så fungerar ull bra för en del, syntet fungerar bra för andra. Jag föreslår att du svänger förbi Biltema om du har det i närheten och köper deras set med tröja och långkalsonger (ca 150NOK). Helsyntet. Bland det bästa som finns på marknaden, oavsett pris. Samma kineiska kvalitet som alla andra, varken bättre eller sämre (patagonia undantagna, som är helt överlägsna. Priset är också överlägset...).

Stoff: Det du föreslagit är ett 2-lagers laminat. Det fungerar, men jag skulle ha valt något som är belaggt (coating) istället. T.ex. denna: http://www.extremtextil.de/catalog/Ripstop-Nylon-tent-fabric-silicone-coated-40den-65-g-sqm-2nd-choice::1197.html Glidelås: Jag skulle sy. Lim har ofta problem att fästa på den här typen av stoff. Vindvotter: Extremtextil har flera varianter av stoff som används till varmluftsballonger. Jag skulle välja något av dom. Eller kanske denna (dyrare): http://www.extremtextil.de/catalog/Nylon-PU-coated-breathable-100den-80g-sqm::1764.html

Ingen tur idag, ännu. Klockan är 1 på natten. Men igår blev det paddle-tur på Oslofjorden. Magiskt ljus på fjorden i purpur, aprikos och rosa. Provade att fotografera lite, men ljuset ville inte fastna i kameran. Men en fin kväll. Var tillbaka i land vid midnatt.

Snickers är bland det mest energitäta man kan få tag i. Kalorier per 100 gram: 503 kcal. Lite småäckliga dock, men det är nästan alla energy-bars också.

Tält: Välg ett som kan sättas upp antingen med yttertältet först, eller med ytter och innertält ihop. Dom flesta amerikanska och brittiska tält sätts upp med innertältet först. Det gör att i regnväder så blir tältet genomvått. Direkt. Helsport har bra tält, men det finns flera. Sovepose - holder sommerversjon ? - Ja, för en del. Det beror hur frusen man är av sig, och hur bra väder man råkar få. Komfort temperatur på nedåt -3, -5 skulle jag rekomendera. Men jag är frusen av mig. Liggeunderlag, hva bør man tenke på her, for meg høres det kanskje ut som litt luksus. - BIlligt och bra är lämpligt i början. Undivk billiga självuppblåsande. Köp skumplast istället. Kostar max 100NOK och gör jobbet. En form for stormkjøkken - Trangia 27. Bombproof. Tål mycket vind. Fungerar även i minusgrader. Undvik gas. Fungerar bara om det rejält varmt (+10 för att vara säker). En kan användas i kallare väder, men kräver att gasboksen är halvfull eller mer. Bensinkök är bra också, men då tillkommer kokärl etc. Med trangia så får du allt i ett och det blir kompakt när du packat ned det. Kart og kompass - Ja, det är bra att ha. Øks/kniv - Kniv: mora, det finns flera modeller till bra pris. Øks: Gränsfors Bruk. Modell small eller wildlife. Överlägsen kvalitet jämfört med dom kinesiska plastyxor som kan köpas för några 10or eller 100-lappar. Gränsfors kostar, men du behöver aldrig köpa en till yxa av samma storlek.

Det finns väl en firma i Bergen som sälger kläder med sådant här stoff? Inte fritidskläder, utan kavajer, överrockar och annat för stadsbruk.

Dom här sjöarna ligger på ca 1500 möh. Normlat sett så är det i princip bara sten på sådana platser. En sökning på Nätet ger bland annat detta: http://www.panoramio.com/user/7867265/tags/Urdadalen Ser ganska stenig ut. Tälta verkar dock gå. Massor av sten som man kan ha att sätta upp och säkra tältet med, men behöver inte ens leta efter lämpliga stenar. Kupoltält anbefalles.

Den svenske äventyraren Göran Kropp bodde ett år i tält för att spara pengar. Så det går. Man man ska nog vara förbannat envis och tålig för kyla och fukt om man skall klara det. Jag tycker inte om att tälta (men gör det ibland om jag måste för att komma åt någon fjälltopp jag fått för mig att jag skall upp på), så det är inget för mig. Tält: välg ett som har någon form av absid, så du kan ha en avdelning för blöta saker och en som du kan hålla torr så gott det går. Det finns väl lavos med något slags för-tältvariant. Men det är ju bara att prova. Köp helst något begagnat eller militärmaterial. Det går alltid att sälga senare om det är bra kvalitet.

Jag är ju inte lika imponerad av Norrøna och har köpt min sista produkt därifrån. Ej utprovat i fält och dålig kvalitet är min erfarenhet. Det positiva jag kan säga om falketindbyxorna är att dom var vattentäta. I alla fall innan dragkjedjan rasade... Men jag har beställt nya, fullängds som jag skall sy i. Jag skulle hellre se på klättermusen i så fall. Ungeför samma prisläge men mycket bättre.

Tror det är lov, men har inte hittat mycket om Blefejll och cykling på Nätet. Enligt vad jag har fått höra så är det stenigt, men jag har aldrig varit där själv och tittat efter. Har jag inget bättre för mig i slutet av vackan som kommer så kan det vara aktuellt med en rekognoseringstur dit.

http://www.fibraplex.com Lättare och troligen mjukare än dom som följde med tältet. Du kan kapa vikten på stängerna med kanske 40% eller så.

För den som vill ha 650 höjdmeter extra uppförsbacke så finns det flera stigar/traktorvägar att cykla upp med utgångspunkt från skidanläggningens dalstation. Säker fint nedför också. Har bara sett det på kartan och kört en den av traséerna på skidor.

Precis hemkommen från Norefjell... Ca 1/3 av vägen upp var bikepush, kändes det som. Men det kanske inte var så illa? Klarade att cykla nästan hela vägen tillbaka, men var tvungen att gå lite grand, sätta ned fötter och sånt. Men en tekniskt god cyklist med bra ork cyklar både upp och ned. I alla fall ned. Körde fat bike, men fulldämpare eller vanlig MTB går bra det också. Man får problem med dom också, men på lite annat sätt. Lättare upp, men mer tekniskt krävande. Lätt blir det aldirg. Jag rekomenderar dock starkt dämpar gaffel på vägen ned. Fat bike går det också. Men vanlig MTB och stel gaffel blir för hårt. Beitostölen var en god idé. Det går att cykla grusväg/stig/traktorväg från Beitostölen till Hemsedal, men lite asfalt i ändarna och mitt på. Massor av uppförbacke, främst från Vang och upp på fjället... En del backe i starten vid beitostölen också, men inte så illa. Hur är det med Hardangervidda, får man inte cykla inom nationalparken om man håller sig på vägar/uppenbara stigar?

Hade fingret på avtryckaren på en kastrull/stekpanna kombination i titan. Fire Maple eller Keith var alternativen. Lösningen blev att fortsätta med den Evernew-panna jag redan har + Trangie mini-kastrullen men med ölburk-brännare istället för trangia orginal. Kör på det tills vidare. Skall se på en DIY-lösning för små, lätta kokkärl.

Tog "sykkelbussen" till Ringkollen idag. Åkte norr om Øyangen upp till Trantjern med en liten avstickare för att se på stigen mellan Bjørnputten och Ugla. Från Trantjern bar det av söderut till Sinnerdammen. Varierande kvalitet på stigen, norra delen är helt hopplös. Lunch vid hytta. Trodde jag hade glömt kaffet hemma, men blev räddad av press-kanne-kaffe någon lämnat + det faktum att det fanns en presskanna på plats i köksavdelningen! Jobbade mig vidare upp till Spålenvägen och sedan standard grusväg därifrån till Damtjern. Provade att ta den västra vägen vidare söder ut, alltså inte via Løvlia. Först ned 150 meter, sedan upp +300. Det gör jag fan inte om. Fortsatte vidare söder ut, standradvägen mot By. På vägen dit passerar jag åter en skylt med Mattisplassen. Hur många gånger har jag inte sett skyltar om denna? Så nu åkte jag dit och tittade efter hur det ser ut. Fint ställe; Kaffe och choklad och blåbärskex. Sedan bar det av hemmåt. Inga vidare konstigheter.

Edlerid Boa 9.8, 60m Petzl Reverso 4 DMM Bealy Master SG + en massa saker från extremtextil.de för att sy ett lättare yttertält till mitt akto + en egen och bättre variant av SMD Wild Oasis.

Trevlig video. Men kajaken ser ut att vara minst 15 cm smalare än den jag har, och översidan är mycket rundare. Tills vidare täkte jag helgardera genom att inte slå runt alls. Det är ganksa enkelt. Varför slår kajaken runt? - Hög sjö - Paddlaren gör stora rörelser långt ut åt sidorna. - Man blir påkörd av en motorbåt - Man kör på ett dolt hinder under vattnet Dom 2 första är lätta att undvika, eftersom man kan kontrollera dom själv. Motorbåtar är svårare och kan dyka upp när man minst anar det. En variant är att paddla i vatten där det inte finns några stora motorbåtar, eller vid tidpunkter där motorbåtfolket tagit upp sina farkoster på land. Det är ingen slump att jag paddlar på oslofjorden endast sent om hösten och på vintern. Det är för farligt övriga tider på året. Sista punkten kan man aldrig vara helt säker på, speciellt inte om man rör sig i okända vatten.

Det är redan gjort flera utvärdeingar av dom den tidigare försöksordningen. Folk som gillar att köra skoter menar försöket var en succé medan naturvärnsförbund etc menar det fungerat väldigt dåligt. Som jag har förstått det skall man inte göra någon utredning av kommande lagförslag, utan det skall vara extremt korta remisstider och ett agförslag skall läggas fram och godkännas i stortinget i höst, så att nya skoterlöyper kan verksättas redan kommande vinter.

I verkligheten finns inget totalförbud som det ser ut idag. Den som vill köra snöskoter kan göra det när han/hon vil, på vilken plats man vill. Risken att bli ertappad är minimal, och det händer inget konkret om man skulle bli det. Ett förbud är ganska meningslöst när man inte har någon uppföljning på om det efterlevs. Jämför med fortkörning på väg. Olagligt, eller hur? Risk att åka fast är ungefär noll. Alltså är det en massa människor som bryter mot lagen. Möjligheten finns, och risken är noll. Det är ganska få som har skoter, så därför är det inte några större problem med detta, ännu. Men man ser ju spår ibland på märkliga platser... I komuner som öppnar upp för snöskoterkörning så kommer fler att köpa skoter och börja köra. Och om fler får möjligheten (skoter) att åka runt lite som det passar dom, så kommer dom att göra det. Svårare än så är det inte. Hur länge har det varit totalförbud? Ganska länge va? Folk har en annan ekonomi idag. Tidigare var det betydligt färre än idag som kunde köpa en skoter för nöjesåkning. Så problemet var naturligtvis mindre.

Finns det någon video på hur rullningen går till, med klart vatten så man ser padlarens position och rörelser? Eller teknad serie med rutor som visar momenten? I manulaen till min kajak )Folbot Cooper) säger tillverkaren att den är svår att rulla med och endast personer som lärt sig rulla och kan det bra skall försöka rulla tillabaka den. Övriga rekomenderas ta sig ur båten fortast möjligt. Kommentarer på detta?

Man struntar alltså i det olagliga försöksprojektet och går direkt för att ändra lagen. En rakar och mer hederlig variant. "De som er godt forberedt vil kunne ha løyper på plass kort tid etter Stortingets vedtak, forutsatt at prosessen kommunene har fulgt og hensynene de har tatt, samsvarer med de kravene som stilles i det endelige lovvedtaket." Under försök som har gjorts hade ju visat sig att komunerna struntar helt i att genomföra undersökningar och godkänner snöskorterkörning rakt av. Vem ser till att komunerna sköter sig, och vad händer med dom komuner som anlägger snöskoter-løyper utan att genomföra dom processer som lagen föreskriver? Svaret på senare frågan vet vi redan: Ingenting. Det finns inte någont tjänstemannaansvar i Norge, så komunerna kan göra precis vad dom vill eftersom det inte finns något regleringssystem för dom som inte följer lagen. Fritt fram för snöskoter i dom komuner som vill ha det, således. Vi får hoppas att åtminstone några komuner använder självstyret till att inte tillåta skotertrafik. Det är tyvärr dock så att införande av skotertrafik är svår att reverera. Har man blrjat tillåta blir det svårt/omöjligt att tvinga folk som köpt skoter att sluta köra med mindre än att man konfiskerar skotrarna.

Svårt och svårt... Har man inte information om var vägen upp börjar (GPS, foto eller liknande) så är det svårt att hitta rätt väg. Jag kan lägga ut en trcklog på min väg upp, senare.

Jag har en och den är mitt förstahandsval på turer där brännaren måste fungera. Tung att släpa på, men pålitlig och god effekt. Bränsleåtgången är ca 11 gram bensin för att koka 4 dl vatten i en omgivningstemperatur på ca 0 grader i det försök jag har gjort. Detta inklusive den bensin som går åt till förvärmning och utan vindskärm. Med vindskärm går det åt lite mindre bränsle. Densiteten på bränslet är ca 0,67. (så att koka upp 4 dl vatten tar 17cl bensin inkl förvärmning). Har man inte vatten utan måste smälta snö så går det förståss åt mycket mer bränsle.

Jag har bara varit på dessa; Surtningssui, Store Knutholstind, Svartdalspiggen Och på dom är det normalt bara att promenera upp. På Store Knutholstind är det viktigt att du går rätt väg om du inte vill ha turen väldigt spännande. Går man rätt är det dock inga konstigheter alls, bara att gå upp. Väldigt fin tur.

Hilleberg säljer ett kit så man kan sätta upp enbart innertältet. Problemet är att kitet är svårt att få tag i och portot om man skickar efter det kostar lika mycket som själva sakerna. Så jag gjorde en kopia. En stopper för var ände av tältbågen. Ett snöre emellan och ett elastiskt snöre som lindas runt tätltbågen upp till försa slingan på innertältet. Precis som på hillbergs orginal. Man sparar väldigt mycket plats i packningen om man klarar sig med innertältet. Och det gör man i skyddad terräng om det inte regnar. Nästa: Nytt yttertält till Akto, i 40g/m². Räknar med att få ned vikt och packvolym radikalt jämför med orginalet.