Gå til innhold

Johan2000

Passivt medlem
  • Innlegg

    1088
  • Ble med

  • Besøkte siden sist

  • Dager vunnet

    9

Alt skrevet av Johan2000

  1. Det finns fler bra turer inte långt från Loftet, om man bara följer vägen upp över fjället. Stendalsnosi, heter den väl, som är Norges mest lättillgängliga 2000-meterstopp. OBS! Kan upplevas som lite brant ett parti. Jag brukar sätta skidorna på säcken och gå till fots där. Man kör ned precis till höger (sett nedifrån) om vägen där man går upp. Allmänt inga konstigheter, följ bara spåren upp. Finns flera spår (=vanligt) gå där flest går. Folk brukar ta enklaste vägen både upp och ned. Från Krossbu kan många toppar enkelt nåt, där enkelt betyder att det inte är så brant eller annat konstigt. Men det är långt. Jag skulle inte ha gått detta med så tunga skidor. Men det beror på vad man har för kondition. Karln jag gick upp på Storebjörn med förra året gick på liknande skidor och bindningar och tyngre skor. Men han har tränat innan och har god kondition. Jag har inte god kondition utan måste gå med lätta grejjor om det är långt att gå. Mera: Soleibotntind kan relativt enkelt nås från vägen mellan Turtagrö och Övre Årdal.
  2. Rejäla skidor och bindningar i alla fal, så dom långa turerna får nog vänta... I normala fall så är Nibbi i Hemsedal en bra nybörjartur. Bra för andra också, för man kan välja många vägar ned, allt från lätt till väldigt brant. Det finns möjligheter för dom flesta. Men, nu så är det väldigt lite snö på fjället i Hemsedal på gund av att den snö som kommit blåst av och hamnat nere i skogen. Men sässongen har inte ens börjat, så det hinner komma snö. Skogshorn (ofta avblåst) och skarvanfjellet finns i samma område, men man parkerar på ett annat ställe och går normalt på dessa toppar från öst. Mer Hemsedal: Bjøbergnutens västsida kan vara bra för nybörjare också. Inte så lång anmarch. Det finns en massa möjligheter längs väg 52 väst om Hemsedal. Inte så lång anmarch och inte så långa turer, så man kan gå upp flera gånger om man vill. Klassiker: Rassletind. Finns flera väger upp och ned. Alla kan hitta något som passar den egna nivån. "Er det steder som skredfare kan vurderes til minimal samtidig som det gir en fin topptur for mitt nivå?" Nej, egentligen inte. Skredfara måste bedömmas utifrån aktuell snö- och vädersituation. En plats som helt säker en dag kan vara mycket farlig en annan dag. Det är dock mycket ovanligt att skred går på platser som inte är direkt branta. Men det händer.
  3. "- Reduksjonen er et resultat av at dagens ungdom synes det er for langt og tungt," Försvaret har förvandlats till en samling kärringar. Troligen på grund av för mycket politisk styrning. På den gamla goda tiden spelade det ingen roll om rekryterna tyckte 30 km var långt och tungt. Det var bara till att gå om du blev tillsagd att göra det.
  4. Det kommer säkert. Men det är svårt att kontrollera, så det blir nog som med TV-avgiften, som du måste betala oavsett som det ser på NRK eller inte, så länge du har en TV. Så, "vedfyringsskatten" läggs antagligen på elddon (ligher, fyrstikker, tändstål etc). Så vi som inte vill betala får tänta med flinta, fnöske och björkbark. Det går det också. Och när Staten kommer och skall driva in skatten så säger man bara: "OK, var är veden som ni påstår att jag har eldat upp? Fram med bevisen, och jag betalar dubbla summan!"
  5. Jag tittade på dessa hos BIltema idag. Sömmarna är helt OK. Borrelåsen i ändarna på ärmarna är av billigaste sort. Tyget är 2 lagers med membran och foder inuti. Yttertyget blir alltså blött. Fungerar säkert helt OK, men jag föredrar kläder där yttertyget är mer vattenavstötande än softshell och liknande. Så kan man ta av regnkläderna när det inte regnar. För klädtypen som sådan, så verkar dessa prisvärda.
  6. Bra tänkt. Jag har varit inne på liknande idéer. Men jag tänkte prova ut det där med tarp först innan jag lägger ned en massa jobb.
  7. Var får man tag i den?
  8. Massa toppturer som plan. Alla hinner jag ju inte, och snö och väder får avgöra exakt vad det blir. En vecka i Voss, en i Jotunheimen och en i Stryn kan det nog bli. Sedan går en vecka på mega-turen Øvre Årdal - Galdhøpiggen, där planeringen redan är igång. Men jag tror jag lägger detta sent på sässongen. September. Lite tyngre packning efterdom jag måste ha en varmare sovsäck, men goda chanser till nysnö på topparna och kristallklar luft.
  9. Kontakta Prog. https://www.facebook.com/pages/Prog-custom-skis/91255356682 Han gör mest alpinskidor, men jag är 99% säker på att han kan hjälpa dig.
  10. Ja, det stämmer det. Jag fick hem det igår. Ett sånt här är det: http://dx.com/p/firemaple-fms-f5-outdoor-camping-split-type-oil-gasoline-stove-silver-243979 Det väger alltså 364 gram, komplett. Vägt av mig. Provade det just och det kokar 4 dl vatten på 4 minuter och 50 sekunder. Utetemperaturen är -0,6 grader. Vattnet var ca 20 grader vid starten. Brännaren kräver förvånadsvärt mycket förvärmning. Känslan i ventilreglaget är "si och så" men det får man kanske ta när pumphuset är i plast. Brännaren för dessutom ganska mycket oväsen, så man lär inte somna ifrån den i tältet... Kök och pump går inte att koppla isär. Tanken är att kök och flaksa hela tiden skall följas åt. Köket levereras med en påse med fack där flaskan och köket har varsin avdelning, så att säga. Köket levereras med manual på kinesiska och engelska. 3 extra munstycken (dysor) utan märkning medföljer, samt verktyg och fett för packningen till flaskan och pumpen. Manualen är omfattande, men det man vill veta (t.ex. vad dom olika munstyckena skall användas till för bränsle) står inte. Jag körde med biltemas akrylatbensin. Det fungerade bra. Det går nog fint att köra fotogen också. Jag skall prova ut detta kök mer under vintern och se vad det duger till. Lätt är det i alla fall. Och varmt blir det. Överdelen på köket är orange när man eldar.
  11. Bottenduken är orginaltillbehör och täcker hela botten på tältet. Att ha fuktspärr nedåt är bra när man sätter upp tältet i regnväder. Men man kan ju som sagt ta med en sopsäck (vanlig svart, eller vad man nu har liggande hemma) och lägga i absiden. Det räcker. Edit: Jag vill gärna ha innertält. När man har gått en dag i regn, sätter upp tältet i blötan, så är det bra att kunna ha ryggsäck och regnkläader och skor utanför det utrymme där man ha sovsäck, kläder och annat man vill ha tort.
  12. Om jag sparar 50 gram på 10 saker så blir det ett halvkilo. Många bäckar små... Värt att ta till, särskilt om det inte kostar något. Kan man tänka sig att offra lite komfort så kan man ju köra med bara yttertältet, ev. med bottenduk. Då har man fortfarande skydd mot regn och vind även det nog kan dra lite grand. Men i många fall skulle det faktiskt duga alldeles utmärkt. Kan ju vara värt att göra en provtur i alla fall, för att se om det fungerar bra.
  13. Jag hittar ingen annan tråd om detta tält. Jag hade tänkt att skaffa mig något lättare, vilket jag kanske gör en dag. I väntan på det har jag roat mig med att väga alla tältets ingående detaljer samt packpåsar: Yttertält (inkl 4 glasfiberstänger)..:770 Innertält............................:493 Bottenduk............................:239 Tältpinne, 1 stk.....................:11 Alu-båge.............................:161 Påse, tältpinnar.....................:9 Påse, alu.båge, inkl 1 extra sektion.:42 Påse, tält...........................:28 Glasfibestång, lös...................:13 Minsta vikt, utan tätlpinnar: 1424 Minsta altal tältpinnar: 4 Rekomenderat: min 8, helst 10. Det finns alltså inte mycket att hämta på att byta pinnarna i änden samt aluminiumbågen till kolfiber. Mest tjänar man på att inte ta med bottenduken och istället ta med en halv vanlig sopsäck istället och lägga i absiden som fuktskydd om man slår upp tältet i regnväder. Kan man få bra pris på lätta tältpinnar kan det ge ca 50 gram, men lätta tätlpinnar brukar sitta fast dåligt. Jag tänkte köra med 4 lätta och resten Hilleberg orginal. Det kostar mig inget eftersom jag redan har dom liggande. Jag har hittat en del andra lätta tält runt 900-1100 gram. Men då kostar det alltså från 3000 och uppåt. Och några av dom jag har hittat verkar inte hålla för den vind jag vet man kan råka ut för på fjället. Dom går alltså bort. Att packa alu-bågen för sig och resten för sig gör att tältet kan li mer kompakt. En lätt kompressionspåse kan lämpligen ersätta orginalpåsen.
  14. Jag tänkte mig något i den här stilen: Øvre Årdal Ingerjerdbu Skogadalsbøen (som jag antagligen går förbi och lägger mig i storut dalen) Leirvassbu Spiterstølen 5 dagar. 1 dag upp på berget. En dag med retur, buss/taxi till Lom och därefter buss till Øvre Årdal. Jag tänkte gå med tält. Jag ska provgår först med det tält jag har. Kanske måste jag köpa ett nytt, lättare. Men tror inte det. Jag kan få ned vikten ca 650 gram på tältbyte till en kostnad på 4000NOK. Fördelen med det tält jag har är att det är bomb-proof vad gäller väder och vind. Ett lättare tält blir antingen mindre eller mer känsligt för dåligt väder. Och jag räknar det här som västlandet med alla formet av special-väder som det kan erbjuda. Total startvikt på ryggsäcken måste ned mot 13-14 kilo inkl mat. Får se om det blir av. Det går åt en vecka. Lämplig tid är sen augusti, tidig september.
  15. Det är extremt mycket dyrare att installera något till havs än på land. Enda sättet att få någon ekonomi i en havsinstallation är att bygga dom flytande och så många att man kan ha en serieproduktion och en installation som är på samma sätt som en serieproduktion. Så måste man ha en infrastruktur med kabeldragning, men det är inte SÅ knepigt. I alla fall inte så länge man kan undvika att ha det säkert mot trålning. Den stora fördelen är att man slipper se eländet. Och det kan faktiskt vara värt att betala för. Bäst är att slippa vindkraftverken helt, men vi kommer nog inte undan det på lång sikt.
  16. Det är heller inga pampar som kan fylla upp sina nummerkonton på Cayman Island...
  17. Kör dom klimatbluffen igen för att motivera projektet? Tja, vem blir förvånad? Går folk på den fortfarande? Ja, alltså vanligt folk, journalister går jui på den och ställer ju aldrig några kritiska frågor eller tänker själv på något sätt. Men resten. Väljarna borde ju ställa sig frågande till vad Sandnes kommus borde ha gjort för 150-200 år sedan när "lilla istiden" gick mot sitt slut. Vidare borde man också utkräva svar om varför man inte gjorde något på 1300-talet när det plötsligt blev mycket kallare. Det står en massa vindkraftverk på land i Tyskland också...
  18. Naturligtvis vet dom vad dom säger ja till. Men dom bryr sig inte. Dom är aldrig ute på tur själva och struntar i hur det ser ut. Det kan ju vara intressant att se hur det ser ut med ägarförhållanden till mark, företaget som skall bygga och äga vindkraftverken och politikerna och deras släktingar och vänner. Det är ju inte helt ovanligt att sådana här projekt har täta kopplingar mellan beslutsfattare och utbyggare.
  19. Bra idé. Kabiner för lite oväsen, och syns inte mycket. Ett bra sätt att få upp folk. Och terrängen är ju sådan att dom troligen håller sig vid resturanten. Mycket bättre och realistisk idé än Jölsters busstunnel.
  20. Jag har själv sett på att gå från havsnivå till Galdhøpiggen. Men tänkte gå via utnadalen istället. Jag räknar med att turen tar en vecka. Jobbigt. Att gå den vägen ni har tänkt är lättare. Även om jag skulle inte gå via fannaråkhytta, det är en 7-jäkla backe upp från Turtagrö-hållet. Jag skulle heller inte gått via Krossbu, utan mer rakt öster ut (syd om fannaråken, förbi gjertvasstind. Jag har glömt vad hytten man kommer till heter). "Er ett par av gutta som ikke er i strålende form..." Då är det bra om dom lägger sig i träning. Annars blir turen bara ett långt lidande. Dom kan börja nu, redan i kväll. Gå en timme varje kväll istället för att se på TV.
  21. HEET är isopropanol, så vitt jag kan se. Det kanske fungerar i detta kök. Men alkoholkök är normalt avsedda för etanol, men naturligtvis kan bränslen med likartat beteende (kokpunkt och flampunkt) användas. HEET är populärt i USA och brinner bra. Jag vet inget om isopropanols giftighet, men antar att det är ganska ohälsosamt. Jag skulle rekomendera "Fin fyr". Den består av etanol med små mängder tillsatser. Brinner bra, sotar inte. Finns att köpa lite överallt. Det går inte att dricka detta och jag antar att det är därför det går lättare att få tag i än T-röd.
  22. Nej, på sommaren. För vinterbruk finns ju en multifuel-tillsats att köpa till.
  23. Trangia är undervärderat. Driftsäkert, tar liten plats, biligt, det finns lättviktsvarianter för dom som är lata och vill betala extra för att slippa några gram. Den som har brottom kan ju sätta in en gas-tillsats.
  24. Hela idéen i prospektet är att turisterna skall strömma till Jølster just för att titta på detta. Turisterna finns inte nu, man lockas till området för att kunna åka buss inne i berget upp till bren. Kalkylen på 275 miljoner i byggkostand är helt fel (lögn helt enkelt), det förstår vem som helst. Detta skulle då innefatta parkering och annat nede i dalen. Det verkliga kostanden borde rimligen hamna över en miljard, i alla fall om man ser till vad det har kostat att borra tunnel på andra håll. Men, om man som Jølster-politikerna tror på en kostand på 275M och man lyckas lura dit 20000 pers om året och räknar med en avskrivnignstid på 20 år så måste varje turist spendera 687kr och 50 öre för att det skall gå ihop. Om politiker-gänget åker till Chamo-X (givetvis på skattebetalarnas bekostand) och håller sig nyktra så kommer dom att se att i Chamonix så har man löst transporten upp med gondol, inte med bilväg. Vill man ha upp folk på berget så är gondol; - Mer miljövänligt (det går åt enromt med energi att borra en tunnel + köra buss upp). - Mer marknadsmässigt vettigt eftersom turisterna kan se fjället från utsidan istället från insidan. Insidan är ganska ointressant. - En gondol är mycket billigare att bygga och underhålla. Men nu är det ju inte politikerna själva som tänkts sig betala, utan det skall någon annan göra. Idén med tunnel är så skruvad och den ekonomiska kalkylen så förljugen att detta utan vidare kommer att godtas av inovation Norge eller annan myndighet för finansiering. Säkert någon chef på myndigheten som har någon vän eller släking i tunnelbranchen som behöver jobb. Det finns redan spektakulära tunnelbyggen i landet. Man kan ju se hur mycket folk dom lockar. Lysbotn t.ex., hur många åker dit? Jättefint ställe, men hur många turister är det där? Det var inte några jättemängder när jag var där i alla fall, mitt under bästa semestertider.
  25. 1. Man överdriver kraftigt betydelsen av en sådan här attraktion. 2. Man glömmer att Julster i sig ligger perfiert och det är ganska besvärligt/tidsödande att ta sig dit. 3. Kostanden på 275MNOK för 9km tunnel är helt orimlig. Det blir ca 30000NOK/meter tunnel. Skall dom hyra in kineser att borra tunneln, eller vad hade dom tänkt? 4. Vill man frakta upp folk så är det mycket billigare och mer miljövänligt med gondolbana. Ja, jag vet att den är mer väderkänslig, men i alperna kör man gondoler i upp mot 20m/s. Och exakt vad skall man upp med tursiter på breen att göra i sådant skitväder, även om dom åker buss upp? "Tunellprosjektet vil kunne gjennomførast utan synlege spor i landskapet og utan installasjonar i Jostedalsbreen nasjonalpark. " Hur då? Det står tidigare i samma dokument att man skall anävnda materialet från tunneln till infartsparkering och sådant. Blir parkeringsplatsen osynlig då, eller hur hade man tänkt? Kort sagt: Vill ni ha upp folk på breen; Bygg gondol. Går inte det, bygg hiss inne i berget a'la Gaustatoppen. Att köra buss upp är väldigt 1900-tal. Med gondol upp skulle det nog gå att då ekonomi i projektet också.
×
×
  • Opprett ny...

Viktig informasjon

Ved å bruke dette nettstedet godtar du våre Bruksvilkår. Du finner våre Personvernvilkår regler her.