For mange år siden fant jeg Ian Fieggen sitt nettsted om skolisser, med utførlige dypdykk i forskjellige måter å snøre og knyte sko på:

https://www.fieggen.com/shoelace/index.htm

Der er det f.eks snøringsteknikker som kan gjøre at sko sitter bedre, i tillegg til alle typer snøring, knuter og info om lisser. 

Selv har jeg endt opp med å utelukkende bruke Ian Knot.

Siden alt som har med fottøy er viktig for oss som vandrer i naturen tenkte jeg det var på tide å dele denne.

Endret 1. juli1. jul av Ørn

Knuter er bra, men jeg stusset på hva som var annerledes med "Ian" - og iflg. sida; faktisk ingen ting.

The finished Ian Knot is identical to either the Standard Shoelace Knot or the Two Loop Shoelace Knot.

Men takk for at du deler; én teori postulerer at det var ikke ild eller hjulet som startet den virkelige seleksjonen for IQ for neanderthalerne / homo erectus, men faktisk knuteknytting!

For hva trenger man knuter til?

Slinger, spyd, piler, økser, garn, fiskekroker, klær... alt, faktisk.

Og idag, hvor mange knuter kan folk, og vet navnet på?

Ørn skrev (3 timer siden):

Selv har jeg endt opp med å utelukkende bruke Ian Knot.

Jeg gjør det samme!

Gard76 skrev (28 minutter siden):

faktisk ingen ting.

Jeg tror største fordelen jeg såg, særlig når jeg lærte den til barna mine er at knuten blir riktig orientert hver gang. Kaninøremetoden er avhengig av at du husker å gå riktig vei rundt øret. Dersom knuten orienterer seg i skoens lengderetning så er den feil knyttet og vil med tid gå opp. Dette unngår du også ved å bruke Ian knot. 

Jeg tror de fleste _trenger_ tre-fire knuter:

• Dobbelt halvstikk
• Trøkkstikk
• Pålestikk
• Prusik. 

Kan du dem, så klarer du å løse de fleste oppgaver på tur. 

Knuter generelt, kan ingen, har forøkt å lære meg noen i friluftsøyemed, men har strengt tatt ikke hatt bruk for det, og jeg klarer heller ikke å konsentrerer meg nok til å mestre det. Blir også litt styr og mas, se på noe hjemme, å se teste det ute i felt. 

På båtene mine har jeg på tau for fortøye båten.. festa i båten med en klassisk "dobbelknute" og teipa enden rundt den lange delen med gaffa, så den ikke skal gå opp... samme med tauet som er i festepunkter foran og bak. 

Når det gjelder sko... så knyter jeg sånn som jeg lærte en gang på tidlig 90-talll, det funker som juling, bortsett fra på noen Salomon-sko jeg hadde. Der skjønner jeg ikke hva produktutviklere hat tenkt. Runde "teflon"-lisser.. må ha dobbel knute før sløyfe, og en ekstra etterpå... for de gikk opp hele tiden... men de skoa er utslitt og kasta

Gard76 skrev (4 timer siden):

Knuter er bra, men jeg stusset på hva som var annerledes med "Ian" - og iflg. sida; faktisk ingen ting.

The finished Ian Knot is identical to either the Standard Shoelace Knot or the Two Loop Shoelace Knot.

...

Det kan være verdt å sitere fra der det står:

"The finished Ian Knot is identical to either the Standard Shoelace Knot or the Two Loop Shoelace Knot. Because it was tied much more quickly and symmetrically, the laces suffer less wear and tear and thus last longer."

Og, Ian siterer selv fra en bok om knuter nettopp i denne forbindelse:

"... that even a different form, a different way of tying, or a different use constitutes a distinct knot." - Clifford W. Ashley, The Ashley Book of Knots, pg. 10

Men ja, det er til syvende og siste den samme knuten, bare en "bedre" og ikke minst morsommere måte å knyte den på. Ut over det byr Ian på en rekke snedige knuter de færreste av oss har sett.

Gard76 skrev (4 timer siden):

Og idag, hvor mange knuter kan folk, og vet navnet på?

Blåknute? Floke? 😁

I min tid i Sjøkorpset helt på tampen av 70 tallet lærte jeg en mengde knuter. Dessverre husker jeg ikke stort av det...  

Endret 1. juli1. jul av Ørn

Et par knuter øver jeg på jevnlig foran pc`n med en bit paracord som alltid ligger der, så jeg kan dem på tur. Pålestikk og "taut line hitch". Det siste til å stramme barduner til tarp etc. Får meg til å føle meg så flink hver gang jeg bruker det på tur. Uten ironi. 

Truckers hitch øver jeg på med lina på snella til bikkja når vi går tur. Bikkja merker ikke noe til det altså. 

 

Endret 1. juli1. jul av Krankman

Mycket kan man "snöra"in sig på,ej haft så mycket tid för detta än men att det skiljer på olika skosnören hur länge de håller och hur lätt de glider upp har jag lagt märke till.

Bra snören och bra skor/kängor hänger inte Alltid ihop tex har ett par nya Lova Renegade de har jag som träningskängor ev duger de även till turer,kängan har bra utformning och helt i mjukt läder men svår att snöra och snören glider och man får låsa med ett finger innan man tar nästa par öglor.

På Crispi är både kängor och snören bra tex.

Det jag är noga med att sparka hälen ganska hårt i underlaget före snörning börjar så foten hamnar bak och sedan börja snöra i det läget före sätter foten plant och spänner relativt hårt upp till ovansidan av foten då smal lång for men har lite känslig ovansida vid ankel och får snöra lite lösare speciellt på en fot då en sena ligger lite ytligt och sedan knyter jag ofta en dubbel knut för att inte snörena ska glida upp.

På tex arbetsskor är ju ofta snören bra och kan hålla hela skons livslängd och i Sverige  är användningstiden max 5 år från tillverkningsdatum på en arbetsplats som kräver skyddsskor.Men på mina nya HH arbetsskor var snörena så hårda så de är svåra att få snörningen att sitta.

På vissa kängor som tex Alfa Juvass är snörena för korta även för smal fot och låg vrist.

Angående knopar/knutar så är ju tex dubbelt halvslag och pålstek,roban bra att kunna för tex extra stag linor till tältpinnar om tex ska använda samma lina till torklina vid fint väder och till oväder så man kan få upp knuten efter oväder och inte får skära loss om man tex fryser och snabbt vill komma iväg på vandring(knuten blir inte lättare att lossa på kvällen i alla fall inte om den fortfarande är blöt)

Vissa knutar glider andra inte och vissa är lättare att öppna viktigast är ja att Inte använda de vi i Sverige kallar kärringknut dvs fel roban då de blir svåra att lossa om man drar åt hårt.

Kan man inte eller vill inte lära sig knutar kan man ju använda snörlås av olika typer lika på sovsäckar tex om man har svårt att använda fingrar om reumatism.

På vintern när knutarna ev har frusit är det ju bra att veta vilken knut man har gjort så man vet hur man lossar finns ju vissa verktyg man kan använda som rundade lite böjda krokar har tex en för gummilister till bilar som vissa glasmästare säljer.

I värsta fall (om man försöker minska vikten på packningen)får man ha samma lina till kängorna om snöret där gått av till stormlina och torklina då kanske man kan överväga lättare och dyrare linor än polyester/flagglina som de i Dyneema men har ju vissa nackdelar som pris och dålig friktion, UV känslighet och minskad styrka vid knutar till ca 50%

Håkan S skrev (2 timer siden):

Mycket kan man "snöra"in sig på,ej haft så mycket tid för detta än men att det skiljer på olika skosnören hur länge de håller och hur lätt de glider upp har jag lagt märke till.

Har noen sko fra velrenommerte merker med "teflonlisser" som går opp hele tiden. Utrolig irriterende - jeg bør skjerpe meg og bytte ut de lissene!

Håkan S skrev (2 timer siden):

Det jag är noga med att sparka hälen ganska hårt i underlaget före snörning börjar så foten hamnar bak och sedan börja snöra i det läget före sätter foten plant och spänner relativt hårt upp till ovansidan av foten då smal lång for men har lite känslig ovansida vid ankel och får snöra lite lösare speciellt på en fot då en sena ligger lite ytligt och sedan knyter jag ofta en dubbel knut för att inte snörena ska glida upp.

Bra tips! Jeg bruker samme metode, inkludert selektiv stramming for å skåne en følsom vrist. For selektiv stramming er "låsekroker" til god hjelp. Alfa støvlene mine har låsekroker over vristen og rett ovenfor ankelen, og disse hjelper veldig for selektiv stramming. 

Enig i at dobbelt halvstikk, pålestikk og båtmannsknop er grunnleggende knuter som alle bør kunne. Har man den trioen under beltet, og helst flaggstikk for skjøt av ulike tau, så er mye gjort.