Jeg har egentlig hatt lyst til å skrive om dette lenge. Mange sier at de fryser lett, og jeg har selv fundert på hvorfor det er så forskjellig fra person til person – og hva som faktisk går an å gjøre noe med.

For min egen del startet tankene allerede da jeg som ung mann (det begynner å bli en god stund siden) jobbet som tømrer i Sverige. De eldre karene snakket om at man måtte “fryse inn vinteren”. Poenget var at hvis du kledde på deg alt du hadde med én gang kulda kom, så ble du stivpakket i klær senere på vinteren når du faktisk måtte kunne jobbe i alle lagene. Jeg tok det ikke så høytidelig da, men etter hvert merket jeg at det lå noe i det: bare det å være ute hver dag gjorde at kroppen roet seg og kulda ikke kjentes like brå.

Den tilpasningen gjør kroppen om hver høst.

Jeg går ikke med mer klær i februar enn jeg gjør i november. Det handler ikke om å være tøff eller “herdet”, men om at kroppen faktisk lærer seg å håndtere kulde. Det er ikke noe mystisk med det – kroppen trener seg, rett og slett.

Folk har selvfølgelig ulike utgangspunkt. Noen har bedre blodsirkulasjon, noen har mer muskelmasse, noen er mer ute. Har du en jobb innendørs, er det vanskeligere å få den daglige eksponeringen som gjør forskjellen. Dette handler altså ikke om å “ta seg sammen”, men om hvordan kroppen fungerer.

Når kroppen venner seg til kulde, skjer det flere ting:

• Nervesystemet roer seg. Kuldesjokket blir mindre, og kroppen går ikke i alarmmodus.

• Blodsirkulasjonen blir smartere. Den prioriterer hender og føtter bedre.

• Brun fettvev våkner til liv. Det er kroppens egen lille varmeovn, og noe av det vanlige underhudsfettet kan faktisk brunifiseres når du er ute i kulda jevnlig.

• Hodet blir mer komfortabelt med kulde. Det føles rett og slett ikke like ubehagelig når kroppen har lært seg det.

Jeg har ingen planer om å gi detaljerte opplegg her for hvordan man trener kroppen til å håndtere kulde – det finnes mer enn nok av det på nettet, og enhver AI kan gi konkrete forslag hvis man vil ha et program. Men ett tips kan jeg gi: ha det litt kjølig på soverommet. Det gjør mer enn man skulle tro.

Jeg er nysgjerrig på hvordan dere andre opplever dette. Har dere merket at dere tåler kulde bedre når dere er mye ute? Eller motsatt – at dere fryser mer nå enn før? Jeg tipper flere her inne har kjent på akkurat det samme

.

Endret 30. mars30. mar av Helsing

Både og. Jeg har merket at samme tall på gradestokken kan oppleves veldig forskjellig. (Da ser jeg naturligvis bort fra følt temperatur osv, det ligger ved i bildet.) Det er nok så enkelt som det du sier, at noen ganger er jeg mer herdet, og tåler dermed kald temperatur bedre. Det virker varmere, fordi jeg er vant med det.

Men når det gjelder å fryse på fingrene, så virker det å være omvendt. Hvis jeg har frosset mye på fingrene nylig, så får jeg større problemer med dem, skal veldig mye mindre til før jeg blir så kald at det blir vondt.

Jag har jobbat mest  inomhus men då jobbat ute och varit still vid något mätinstrument men under studietid bl jobbat som brevbärare då var man ute men gick in i trappuppgångar och hade en klädsel för någon medeltemp men detta var på den tiden arbetskläderna var med hög ylleinblandning då fungerade det bättre när man inte blev svett av syntetkläder.

Men vet att de brevbärarna som jobbade ute och cyklade runt på vintern frös så mkt om fingrarna att de hade vissa de lärt känna och var inne och värmde sig,ofta hade ca 6h arbetspass ute utan raster inomhus(nu har de bil ist och kan värma sig där) 

De korta tiderna jag hade jobb då man var ute på byggen ibland på hög höjd med blåst och var ute i minst 2h och nästan stod still fick man ju av och på med vantar snabbt för att skruva på ett instrument eller skriva ant eller svara i telefon.

Efter än stund så kände man inte av kylan lika mkt som du nämnt men man blev ju hungrig och drack varmt på rasten temperaturgränsen för tjänstemän utomhus tillämpades inte som för kollektivanställda som dessutom ofta rörde sig något.

Jag fick i bland värma bort fukt på betong för att kunna markera då hade vi stora gasolbrännare och man fick lite lokal värme.

Jag hade ju många timmar inne vid dator eller tidigare med räknesnurra eller kalkylator och penna och ritningar så man kunde välja att vara inne när det regnade eller snöade som mest.

Hur mkt värme man kan producera dvs ämnesomsättning är ju delvis genetiskt och sedan beroende av konditionen då man med högre syreupptagningsförmåga kan förbränna mer fett och ändå orka gå eller tex åka skidor(man måste dock ha lite överskott av fett för att kunna förbränna den utan att bli av med så mkt fett som isolerar i bla huden så man inte fryser ändå mer.

Men att frysa lite eller att klä sig medvetet för kallt kan ju på lång sikt minska farligt fett på kroppen,men väldigt lätt att gå upp dessa kilo igen efter en tur.

Helsing skrev (10 timer siden):

Mange sier at de fryser lett, og jeg har selv fundert på hvorfor det er så forskjellig fra person til person

Jeg er av de som ikke fryser så lett, selv om alderen er på feil sted. Men måker ofte snø ute i bare t-skjorta. Herder vel ikke kroppen, og hjemme inne er det en evig diskusjon om hva som er ok temperatur. Det som er helt tydelig er at det å kle seg ikke hjelper så mye for enkelte.

Men må innrømme at jeg er veldig påpasselig med å ha forskjellige hansker/votter dvs flere sett lett tilgjengelig om det er kaldt. 

Så hvilken forbrenning du har må påvirke mye. 

Test av sovepose under åpen himmel-31.9

Jo mer jeg er ute, jo bedre tåler jeg kulda.

Endret 30. mars30. mar av Memento mori

For så vidt enig i det meste med unntak av fingertuppene. Sliter med likfingre, Raynauds fenomen, og det blir bare verre med alderen uavhengig av tilvenning.